Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Malmtillgångar och malmbrytning - Sveriges malmtillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lorrsundgr
Ockelboj
Svartvik
GAVLF
Vansbro:
BorlängtHC
LÄN [X
\|dker berget |
Tuna-Häs^berg^ff
Rö m shyfta n ^
Le korsberg J.
|REGRUND:
Burängsberg|
itollberg
|PMbssgriifan_
lrtvik\ /""
\ /
ta ve I torp \Lr.
Wäringe
—HSMf K)acka-Lerberg*
LANDS J TVH
.Stribergs
SËj^ORÄ5
PershyttaJ
ij Kortfors^s^*^
Dalkarlsberg
sKorlskoga^ ö f
RI^TINEHAMN ;
Va[StrömtorE»
»TORSHÄLIA \
ö£a;iLSTUNA
’Ervollo
E B R O
IREBRoLäfe
Skottvång*
ERMANLANDS
LÄN
Hallsberg»
:HOLM
iJ^P ASKERSUNDCgV
’TorvtS 1 Anwmtöpg|
SKARABORGS B 4
’NORKKOPING
Järnmalmsfyndighet
(Prickarnas olika storlek angiva fyndig-
heternas utbyte av järn pr meter avsänkning)
| Fyndighet av ädlare malm
(Kvadraternas olika storlek angiva
fyndigheternas relativa betydelse)
Leptitformation
(Innehåller malmfyndigheterna)
MELLERSTA SVERIGES MALMFÖREKOMSTER
A.-B KARTOGRAFISKA INSTITUTET
låga fosforhalter och deras gynnsamma egenskaper i övrigt ha dock
åt dem ständigt säkrat avsättning i viss utsträckning, trots de
tek-niskt-ekonomiska revolutioner, som snart sagt i ständig följd gått
fram inom järnindustrien. Av gammalt ha dessa järnmalmer,
ur metallurgisk synpunkt, med avseende på den malmmineralen
åtföljande gångartens kemiska karaktär indelats i följande tre
huvudgrupper: i) kvartsiga eller »sura» malmer, även kallade
»torrstenar»; z) »engående» malmer eller »kvickstenar)), med gångart av 119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
