Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Malmtillgångar och malmbrytning - Sveriges malmtillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALMTILLGÅNGAR OCH MALMBRYTNING
sådan karaktär, att den utan tillsatser kan bilda en lättflytande
slagg; geologiskt kallas dessa, efter gångartens natur, skarnmalmer;
samt 3) kalkhaltiga malmer eller »blandstenar», lämpliga såsom
tillblandning till de kvartsiga för erhållandet av lämplig slaggbildning.
Dessa olika malmtypers förekomst i nära samband med varandra
har varit av mycket stor betydelse för vår järnhantering, så länge
malmen alltigenom uppsattes på masugnen såsom styckemalm.
Sedan numera anrikning (med efterföljande sintring) blivit vanlig
och sålunda gångarten i mindre utsträckning kommer med i
beskickningen, ha de olika malmtypernas egenskaper icke längre fullt
samma betydelse som förr.
De fosforrikare järnmalmerna äro representerade av blott ett
fåtal fyndigheter, samtliga belägna i sydvästra Dalarna. Med
avseende på malmkropparnas dimensioner överträffa de emellertid
högst betydligt de fosforfattigare typerna. Sålunda uppgår, såsom
nedan angives, den konstaterade tillgången av dylik malm inom
ett fält — låt vara det ojämförligt största — till större belopp än
man med jämförlig säkerhetsgrad kan angiva för samtliga
fosforfattiga fyndigheter tillhopa.
En uppskattning av de kvantiteter järnmalm, som äro att räkna
med i Bergslagen, måste städse bliva en mycket svår uppgift.
Malmkropparnas alltid jämförelsevis branta ställning för med sig,
att undersökningsarbeten i dylika syften till betydande del måste
riktas mot djupet och bliva kostsammare än om fråga varit att
undersöka ett flackliggande malmlager. För övrigt bedrivas
undersöknings- och tillredningsarbeten i regel ej särdeles långt i förväg
före brytning, då i annat fall de i dem nedlagda kostnaderna skulle
för en lång tid ligga såsom räntelöst kapital. Skall man försöka
prestera en siffra för den sannolika malmkvantiteten, måste man
sålunda med hjälp av den geologiska erfarenheten utsträcka
beräkningen utanför den direkt synliga malmkvantiteten. För varje
särskilt malmfält eller gruva blir en sådan beräkning mycket vansklig,
men vid behandling av ett större antal fyndigheter kan man räkna
med en viss utjämning av felen och sålunda komma till mera
pålitliga siffror. Ytterligare tillkomma emellertid osäkerhetsmoment
därutinnan, att en del betydande fyndigheter äro så pass fattiga, att
deras brytvärdhet blir i alldeles särskild grad beroende av
konjunk-120 turerna. Med uteslutande av dylika malmer, brytvärda endast under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
