Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Malmtillgångar och malmbrytning - Malmbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med den ijo ton
vägande lastmaskinen
kan på 8 timmar
direkt i dagbrotten i
Kiirunavaara lastas
3 ooo ton järnmalm
i järnvägsvagnar.
vidare det rådande drivmedlet för detta ändamål och de använda
pneumatiska bergborrmaskinerna äro huvudsakligen av svensk
tillverkning, från AB. Atlas Diesel i Stockholm.
Även vid lastningen har man lyckats att i betydande omfattning
undgå det krävande handarbetet, dels genom användande av
elektriskt drivna lastskopor, såsom i dagpallarna på Kiirunavaara, där
även svenska konstruktioner (från Morgårdshammar) kommit till
användning, och dels genom att anordna brytningen så, att berget
endast behöver tappas i utfraktsvagnarna, såsom vid
magasinsbrytningen.
Transporter på längre avstånd såväl ovan som under jord
ombesörjas av elektriska lokomotiv eller tryckluftlokomotiv. Den fritt
hängande tunnan förekommer numera endast vid smärre gruvor
och gruvförsök. Vid schakt, där större uppfordring planeras,
ersät-tes hiss med vagnar gärna av skip, en stor behållare, som fylles från
fickor i gruvan och tömmes i laven, varigenom förhållandet mellan
den nyttiga lasten och bruttolasten kan avsevärt förbättras.
Åtskilliga svenska gruvor ha nått betydande djup. Djupast är
Marnäsgruvan inom Västra Ormbergsfältet i Grängesberg med 586 129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
