Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Malmtillgångar och malmbrytning - Malmbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med tryckluft driven
pelarborr-maskin i arbete vid ortdrivning i
en järngruva.
kemikalier samt med hjälp av omröring eller luftinblåsning
åstadkommes ett skum, vars luftblåsor medföra malmkornen till ytan,
där de avskiljas. Genom rätt avpassad reagenstillsättning kan man
icke blott skilja malmkornen från gråbergskornen utan även olika
sorters malmkorn från varandra. Särskilt utvecklingen av
denna s. k. selektiva flotation har gjort det möjligt att upptaga
brytningen vid mången fyndighet, som vid äldre anrikningsmetoder
icke var brytvärd.
Den vid anrikningen erhållna metallrika sligen kan väl, då fråga
är om sulfidmalmer, användas i sin finpulvriserade form i
metall-framställningsverken, vilka anpassat sina smältmetoder därefter;
däremot kan järnmalmsslig endast i mycket begränsad mängd direkt
användas i masugnen. Den överföres därför till styckeform genom
brikettering eller sintring. Briketteringsförfarandet, vid vars
införande Gustaf Gröndal var särskilt verksam, har på senare tid gått
starkt tillbaka från omkring 350000 ton briketter år 1915 till 131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
