Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Järnhantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI
1000-tal
även ställas i samband med den minskade kolåtgång, som numera
uppnåtts i blästermasugnen genom införandet av sinterbeskickning.
Produktionen av tackjärn i Sverige jämte import och export
därav sedan mitten av 1870-talet åskådliggöres av ovanstående diagram.
Av totala produktionen 1933, 323 000 ton, utgjordes 47000 ton
av tackjärn, framställt i elektrisk masugn mot ungefär dubbelt så
mycket tio år tidigare. Emellertid var 1933 års produktionssiffra
förhållandevis låg. För 1934 steg tillverkningen av tackjärn till ej
mindre än 522 800 ton.
Under det sista årtiondet har ett intensivt arbete nedlagts på
utexperimenterandet av andra malmreduktionsmetoder, vid vilka
man avser att erhålla ett smidbart järn direkt ur malmen utan att
behöva gå omvägen över det kolrika tackjärnet. Flera nya metoder
för framställning av s. k. järnsvamp ha sålunda utarbetats och av
dessa ha ett par prövats i fullstor skala. Några fullt definitiva
resultat ha dock ännu icke uppnåtts.
Den svenska välljärnstillverkningen omfattar numera
huvudsakligen lancashire-smide, till en obetydlighet även
vallon-smide (inom Dannemorabergslagen). Vid dessa processer färskas
tackjärnet under användning av träkol i härdar av olika
konstruktion, varvid välljärnet erhålles i form av degiga smältor, som sedan
bearbetas under hammare. Efter götstålsprocessernas tillkomst ha
dessa tillverkningar gått avsevärt tillbaka, men det svenska
väll-144 järnet har dock ännu en marknad på grund av sina för många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
