- Project Runeberg -  Sveriges industri /
154

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Järnhantering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

METALL- OCH MASKININDUSTRI

Den svenska järnhanteringen är och har sedan gammalt i
övervägande grad varit en exportindustri. Exporten omfattar såväl
tackjärn som kvalitetsjärn och kvalitetsstål i mer eller mindre
förädlat skick. Tackjärnsexporten tog avsevärd omfattning
omedelbart före världskriget (208 000 ton 1913) men har sedan gått
tillbaka och uppgick år 1933 till endast 65 000 ton med ett värde
av 5,3 milj. kr. Välljärn och stål utskeppas dels i form av
smältstycken, råskenor, göt och billets, dels, och till övervägande grad,
i mera förädlat skick, såsom valsat och smitt järn och stål i olika
profiler, konstruktionsstål för automobiler och flygmaskiner
m. m., kullagermaterial, verktygsstål av en mångfald olika slag,
valsad och dragen tråd, valsade och dragna rör, kallvalsade band
m. m. Hela exporten av välljärn och stål (oarbetat eller i form av
halvfabrikat) uppgick 1933 till c:a 137000 ton med ett värde av
c:a 62 milj. kr.

En icke obetydlig del av kvalitetsstålet förädlas inom landet till
färdiga maskiner och manufakturvaror.

I detta sammanhang bör framhållas, att den svenska
tillverkningen avs. k. handelsjärn avsett för den inhemska marknaden
numera är avsevärd.

Järnimporten utgöres huvudsakligen av tackjärn för
gjuteriända-mål etc. och skrot samt av räls, byggnadsjärn, skeppsbyggnadsplåt
och annat handelsjärn m. fi. produkter. År 1933 uppgick importen
till sammanlagt c:a 197 000 ton. Järnimporten är sålunda till
kvantiteten i det närmaste lika stor som exporten, men det bör
observeras, att värdet av den exporterade järnkvantiteten är betydligt
högre än av den importerade (år 1933: 67 milj. kr. och 33 milj. kr.
resp.), vilket beror på att importen huvudsakligen utgöres av billiga
handelsjärnkvaliteter.

De svenska järnverken utgöras dels av anläggningar för
framställning enbart av tackjärn (masugnar), dels av anläggningar för
enbart väll järns- eller götframställning samt varmvalsning av järn
och stål, dels av kombinerade verk. Av sistnämnda typ äro alla de
största och viktigaste anläggningarna. Många järnbruk äro
dessutom förenade med manufakturverk eller mekaniska verkstäder; i
vissa fall utgöra dessa t. o. m. den huvudsakliga delen av resp.
an-154 läggningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free