Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Järn- och metallmanufakturering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI
ganska allmänt uppväxte vid järnbruken i Bergslagen. I flera fall
äro fortfarande båda förädlingsstadierna förenade i samma
företag; i andra fall är däremot järnframställningen nedlagd och
endast manufakturverket står kvar.
Vad särskilt stålmanufaktureringen beträffar har Sveriges
egenskap av »järnland» gjort denna industrigren jämförelsevis
framträdande, vartill bidragit det svenska råmaterialets höga, för
stålframställning särskilt lämpade kvalitet. Emellertid användes numera i
viss utsträckning även importerat material.
Den allra senaste utvecklingen ifråga om materialet innebär, att
rostfritt stål och andra legerade (låglegerade) stål kommit alltmera
till användning. Genom tillsats av olika legeringsämnen och olika
halter därav åstadkommas numera en mängd stålsorter, som, där
så erfordras, sätta fabrikanten i stånd att välja ett för hans
tillverkning särskilt lämpat material.
Det ligger i järn- och metallmanufaktureringens natur, att
den — i motsats till exempelvis verkstadsindustrien — redan
från början utmärkt sig för en ganska starkt markerad
specialisering. Många fabriker tillverka dock ännu artiklar, som ligga
tämligen långt åtskils icke endast ifråga om ändamålet utan även med
avseende på framställningssättet. Utvecklingen till stordrift är ej
heller så markant inom vissa delar av den ifrågavarande
industrigrenen, i det att många småföretag finnas, exempelvis inom
Eskilstunaindustrien och trådvaruindustrien. Den rationalisering, som
under senare år gjort sig gällande, har sträckt sig även till
järn- och metallmanufaktureringen, framförallt i fråga om
arbetsmetoderna vid större företag, och detsamma kan sägas om
standardiseringen (jfr sid. 188). Numera äro bl. a. följande hithörande
artiklar och tillverkningselement standardiserade: muttrar, skruvar,
koniska och cylindriska pinnar, lyftöglor, nitar, rälsspik,
rälsskarv-bult, saxpinnar, underläggsbrickor, bandjärnslås, vagnsbultar,
hjul-ringsbultar, vingmuttrar och vingskruvar samt rör, rörflänsar och
rörmuffar m. m. Härtill komma många föremål hörande till
verktygstillverkningen, som här ej medtagits.
Man torde kunna säga, att i Sverige liksom i andra länder den
alltmer skärpta internationella konkurrensen numera utövar ett
svårt tryck på vissa produkters kvalitet. Medan det förr var denna,
som var utslagsgivande, är det numera priset. I kvalitetshänseende 165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
