Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Maskin- och annan mek. verkstadsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI
allt torde härtill ha medverkat kommunikationsledernas och
kommunikationsmedlens snabba förbättrande, varigenom de olika
företagens omsättningsområden vidgades.
Därmed framträdde även konkurrensmomentet på ett helt annat
och starkare sätt än tidigare. När en verkstad, som förut haft
sin avsättning bunden vid och tryggad inom ett begränsat
lokalt område, kunde sprida sina produkter över allt större delar
av landet, fick den även räkna med att andra tillverkare gjorde
intrång på det ursprungliga avsättningsområdet. Ej minst fingo
de svenska företagen känning av den utländska konkurrensen, som
i än högre grad framtvingade produktionsmedlens modernisering
och produktionens specialisering.
Emellertid får ej förbises, att de nya kommunikationsmedlen,
ångfartygen och järnvägarna, även på ett mera direkt sätt bidrogo
till maskinindustriens specialisering. Det är betecknande för denna
utveckling, att ett flertal av de verkstäder, som skapat sig ett namn
som tillverkare av lokomotiv och annan järnvägsmateriel, uppstått
ur små verkstadsföretag med blandad tillverkning och relativt
lokalbundna avsättningsmöjligheter. På motsvarande sätt har
tillkomsten av nya specialindustrier verkat. Här må endast erinras
om att den svenska pappersmasse- och pappersindustriens
utveckling givit impulsen till uppkomsten av en högtstående industri för
tillverkning av de för nämnda industrigrenar erforderliga
maskinerna och apparaterna.
1890-talet bildar epok inom den svenska maskinindustriens
historia. Införandet av modernare verktygsmaskiner möjliggjorde
massfabrikation; många fabriker utvidgades starkt, och driften började
flerstädes antaga storindustriell omfattning. Till uppsvinget
medverkade säkerligen det 1892 införda tullskyddet för maskiner, men
en kraftig hävstång till uppblomstringen är också att söka i den
då försiggående allmänna industriella expansionen, vilken medförde
ett stegrat behov av maskiner och andra verkstadsprodukter.
Värdefulla svenska uppfinningar av stor internationell
betydelse gjordes efter hand, och flera företag tillkommo för deras
exploatering. En del av dessa företag utbyggdes redan från början
efter sådana mått, att den ojämförligt större delen av tillverkningen
måste beräknas för export. Det blev småningom också nödvändigt
att för vissa varuslag upprätta dotterföretag i främmande länder, 183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
