Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Maskin- och annan mek. verkstadsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI
så att resp. tillverkningar helt kunde framställas därstädes,
eventuellt färdigställas där av detaljer, importerade från Sverige.
Utvecklingen under de senaste årtiondena belyses av diagrammet
över arbetarantalet och produktionen å sid. 184—5. Bilden
åskådliggör ej blott den — med vissa bakslag — försiggångna absoluta
ökningen av båda utan även den i synnerhet efter kriget inträdda
relativa stegringen av produktionen per arbetare, vilken haft sin
grund i de arbetsbesparande maskinella hjälpmedel, som i allt högre
grad kommit till användning. Arbetarpersonalen ökades under de
17 åren 1896—1913 med c:a 70 % och under den lika långa
perioden 1913—30 med c:a 40 %. Produktionsvärdet, reducerat till
samma prisläge som omedelbart före kriget, varigenom
förskjutningen i prisförhållandena eliminerats, stegrades åter med ej mindre
än 170, resp. 95 %. Högsta arbetarantalet nåddes 1930 med c:a
56000. Under de följande åren har en viss tillbakagång ägt rum,
vilken dock med år 1934 åter vänts i uppgång.
Exporten av maskinindustriella produkter från Sverige har
alltsedan 1890-talet kraftigt utvidgats, medan däremot importen av
motsvarande varuslag, åtminstone relativt sett, avtagit.
Starkare stegring i importen visar huvudsakligen blott gruppen
motorfordon. Diagrammet å nästa sida ger en föreställning om huru
förhållandet mellan produktionen och utrikeshandeln beträffande
maskinindustriprodukter utvecklat sig. De utritade kurvorna avse
värden, reducerade, så gott sig göra låtit, till 1913 års prisläge, på
samma sätt som i produktionskurvan å diagrammet, sid. 184—5. De
sålunda erhållna data ge åtminstone i grova drag en bild av den
kvantitativa utvecklingen och framställa i varje fall någorlunda
riktiga uttryck för förhållandet mellan tillverkning, export
och import. — År 1924 uppgick exportens andel av
produktionen (frånsett reparationer) till ej mindre än c:a 45 % men sjönk
därefter, så att den år 1933 utgjorde blott c:a 31 %. Hela
tillverkningens värde redovisas för år 1933 (oreducerat) till 376 milj. kr.,
varav 76 milj. kr. reparationer, exportens värde till c:a 92 och
importens till c:a 59 milj. kr., varav ungefär 30 % representeras
av automobiler och automobildelar.
Arbetet inom ett maskinindustrielit företag eller en mekanisk
verkstad består väsentligen i en vidare bearbetning av gjuteriets,
186 smedjans och valsverkets produkter samt dessas hopsättning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
