Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Maskin- och annan mek. verkstadsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI
Maskiner för lantbrukets behov intaga en framskjuten plats
bland den svenska verkstadsindustriens tillverkningar.
Fabrikationen härav har sitt ursprung från senare delen av 1800-talet, då de
gamla handgjorda redskapen började i större utsträckning ersättas
av modernare maskinella anordningar för jordens bearbetning och
skördens tillvaratagande. Äldst i vårt land är den industriella
fabrikationen av plogar, vilken upptogs omkring 1850, bl. a. vid Öfverums
bruk, som sedan alltjämt fortsatt med plogtillverkning, numera
omfattande såväl hästplogar som traktorplogar. Även andra
jordbear-betningsredskap, såsom harvar, vältar och hästhackor, började tidigt
framställas fabriksmässigt och tillverkas nu vid ett flertal
verkstäder. Fabrikationen av maskiner för sådd och skörd, som påbörjades
på 1870-talet, omfattar nu samtliga inom gruppen förekommande
maskiner och redskap, såsom radsåningsmaskiner,
spridningsmaskiner, slåttermaskiner, hästräfsor, självavläggare och självbindare.
Fabriksmässigt bedriven tröskverkstillverkning förekom redan
omkring 1860. Sedan dess ha tröskverken undergått en ständig
förbättring, tills man kommit fram till nutidens förstklassiga maskiner.
Behovet inom lantbruket av mekaniska anordningar för
produkternas transport vid tröskning samt för sädens och höets avlastning
vid inkörningen har på senare åren givit upphov till en avsevärd
fabrikation av dels transportfläktar för halm, hö eller boss, dels hissar.
Maskiner för spannmålens rensning och sortering samt
skärmaskiner och kvarnar för foderberedning ingå även som en viktig del av
den svenska lantbruksmaskinindustriens produktion. Även på
traktorområdet ha svenska fabrikat kunnat väl hävda sin plats i den
hårda konkurrensen.
I kvalitetshänseende har den svenska produktionen av
lantbruksmaskiner och redskap nått en mycket hög nivå. Vissa maskiner,
särskilt slåttermaskiner, ha förvärvat en vidsträckt avsättning på
exportmarknaden. Från tiden före sekelskiftet fram till
krigsutbrottet hade det årliga tillverkningsvärdet för lantbruksmaskiner
mer än tredubblats. Under krigsåren ökades produktionen avsevärt.
År 1929 uppgick tillverkningsvärdet till 21 milj. kr., exporten till
9,4 milj. kr. och importen till 2,5 milj. kr. Sedan dess har på detta
liksom på flertalet andra områden av verkstadsindustrien såväl
produktionen som utrikeshandeln krympt samman. 1933 års siffror
voro: produktion 9,5, export 2,6 och import 0,9 milj. kr.
Tillverkning av
lantbruksmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
