Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Varvsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI _________ _____________________________
kombinerade last- och passagerarångarna »Axel Johnson» och
»Annie Johnson» (1910) om 4 280 ton. Den egentliga uppryckningen
skedde dock genom kriget och den då inträdda nödvändigheten att
bygga fartygen inom landets egna gränser. Härtill kom, att de
svenska och skandinaviska rederierna redan tidigt insågo
motorfartygens stora fördelar, varför varven ej dröjde med att upptaga
tillverkningen av stora marinmotorer och därigenom skaffade sig
ett visst försprång framför de mera konservativa utländska
konkurrenterna. Detsamma var förhållandet med tankfartyg, som i
viss mån utvecklat sig till en specialitet för svenskt skeppsbyggeri.
Efter 1925 ha tankfartygen intagit en dominerande ställning i
produktionen; under åren 1931—33 utgjorde de sålunda ej mindre än
två tredjedelar därav. Nära 70 % av varvens hela produktion gick
dessa år till utlandet, huvudsakligen Norge.
Fartygsproduktionens utveckling i Sverige under de sistförflutna
decennierna i vad avser handelsfartyg framgår av vidstående
tabell. Man ser av densamma, hurusom de under de senare åren
byggda fartygen ha genomsnittligt
betydligt högre tonnage än förut varit
förhållandet. Totalproduktionen
uppvisar även en fortgående ökning, som
kulminerar år 1930 med 131 800 ton.
Härefter har den rådande
världskrisen nedbragt siffrorna till en lägsta
nivå år 1932 av 43 000 ton. Det
förtjänar att nämnas, att under år 1933,
då skeppsbyggeriindustrien på grund
av inskränkningar i världshandel och
sjöfart mångenstädes befann sig i svårt
läge, AB. Götaverken hade den största produktionen av alla varv
i världen med 9 st. sjösatta fartyg om sammanlagt 47 192 bruttoton.
Sedan emellertid en avsevärd minskning i världstonnaget ägt rum
genom nedskrotning och naturlig avgång — man kan räkna med
ungefär 5 milj. bruttoton på tre år — har näringen åter repat sig
något; under byggnad voro sålunda den 30 sept. 1934 i samtliga
länder 1 311 387 ton mot endast 756 752 ton ett år tidigare.
Antalet anställda arbetare vid svenska varv och båtbyggerier
samt produktionens allmänna förlopp framgår av diagrammet å sid.
Sjösatta handelsfartyg
över 100 bruttoton1
antal bruttoton
1900/04 29 9 000
1905/09 21 8 900
1910/14 20 13 200
1915/19 37 32 900
1920/24 22 42 200
1925 17 53 7°o
1926 <4 53 500
1927 18 67 400
1928 20 106 900
1929 29 107 200
1930 3’ 131 800
1931 20 112 700
1932 12 43 000
"933 ’4 60 900
1 Enligt Lloyd’s Register.
Årligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
