Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Stenkolsbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENKOLSBRYTNING
kollagren, varvid brytningen numera huvudsakligen sker
maskinellt. De brutna kolen föras i vagnar på rälsbana genom mekanisk
lindragning till närmaste schakt för att uppfordras till jordytan,
där de harpas och sorteras. Vattentillflödet är i de skånska gruvorna
mycket starkt — för varje ton kol, som uppfordras, måste 35 ton
vatten pumpas bort — men arbetstemperaturen är i gengäld
lämplig och jämn och några farliga gruvgaser förekomma icke.
De viktigaste i drift varande gruvorna äro belägna vid Ormastorp
och Gunnarstorp, vilka fyndigheter började tagas i anspråk resp.
1910 och 1914, men även vid de sedan längre tid tillbaka
bearbetade gruvorna i Höganäs, Bjuv och Skromberga pågår alltjämt
kolbrytning. En ingripande rationalisering och koncentration av
gruvdriften har under senare år ägt rum, vilken lett till att
arbetarantalet, som vid 1925 års ingång var 2 400, minskats till en
tredjedel eller c:a 800 man, samtidigt som produktionens storlek
bibehållits ungefär oförändrad. 1933 års brytning, 349 000 ton,
representerade ett värde av 3,3 milj. kr.; samma år uppgick Sveriges
import av stenkol till 4 674 000 ton med ett värde av 73,7 milj. kr.,
vadan alltså endast c:a 7 % av Sveriges kolbehov täcktes från de
svenska gruvorna. De f. n. bearbetade gruvornas belägenhet
ävensom arbetarpersonalens storlek vid olika tidpunkter framgå av
kartan sid. 136—7 med därvid fogade diagram.
Samtliga kolfyndigheter, vilka tidigare innehafts av flera
fristående bolag, ägas sedan 1918 av Höganäs-Billesholms
A B., Höganäs. Bolaget bedriver jämväl en omfattande tillverkning
av eldfasta tegelvaror och andra produkter, baserade på de
tillsammans med stenkolen brutna lerorna och på tillgången å billigt
bränsle i de sämre kolsorterna (jfr sid. 258). Vidare har upptagits
framställning av järnsvamp, som erhålles genom reduktion vid
jämförelsevis låg temperatur av järnmalm (Sieurins metod); även
härigenom har man fått lönande användning för sekunda kol.
Förekomsten av kol och utmärkta leror så nära varandra, att de kunna
brytas samtidigt, har varit av avgörande betydelse för företagets
uppkomst och utveckling. Till räntabiliteten har även bidragit
bolagets kraftverk i Ormastorp, där icke säljbara kol omvandlas till
elektrisk energi, som distribueras dels till bolagets egna gruvor och
verk, dels till kringliggande landsbygd och till Sydsvenska Kraft AB.
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
