- Project Runeberg -  Sveriges industri /
236

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Torvindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TORVINDUSTRI

så relativt hög siffra som 385 000 ton. Med de senare årens låga
stenkolspriser har en tillbakagång ånyo inträtt; den fabriksmässiga
bränntorvtillverkningen uppgick år 1933 endast till 28 800 ton.
Samma år voro 24 bränntorvfabriker i verksamhet, sysselsättande
omkring 500 arbetare.

Råtorven består till övervägande del (80—90 %) av vatten;
endast 5—14 % äro brännbara organiska ämnen, resten
askbeståndsdelar. Då färdigberedd bränntorv icke bör innehålla mer än 25 à
30 % vatten, är det sålunda en avsevärd vattenkvantitet, som måste
bortskaffas för att råtorven skall förvandlas till användbart
bränsle. Härvid tillgår antingen så, att torven, sedan mossen
vederbörligen avdikats, stickes och skäres för hand i tegelformade
stycken, vilka utläggas på fältet till torkning (sticktorv, skärtorv),
eller också söndermales den uppgrävda torven i ett ältverk under
riklig tillsättning av vatten, varefter torvmassan gjutes i formar
för att torka på fältet (älttorv). Vid beredning av bränntorv med
maskin sönderarbetas den med en elevator upptransporterade våta
torven i en med knivaxlar försedd maskinkropp, varefter massan
utpressas genom ett fyrkantigt munstycke till en sträng, som skäres
i meterlånga längder. Genom särskilda transportanordningar
utläggas dessa sedan på fältet till torkning (maskintorv, presstorv).
Torvberedning kan i vårt land endast ske under de tre
sommarmånaderna och är även då både kvalitativt och kvantitativt i hög
grad beroende av väderleken.

Många försök ha gjorts att av torven åstadkomma ett mera
högvärdigt bränsle samt att göra torvtillverkningen mindre
beroende av väderleken. Efter av G. de Laval anvisad metod gjordes under
kriget försök vid Stavsjö med våtkolning av torv, d. v. s.
upphettning av torvvälling under tryck i avsikt att göra massan pressbar,
så att man på mekanisk väg skulle kunna avlägsna vattnet. Någon
industriell verksamhet enligt denna princip har emellertid icke
uppstått. Framställning av torvpulver har nått längre fram. Vid Bäck
och Vakö myr tillverkades under några år 2 à 3 000 ton årligen
vid vardera, och vid den av Statens järnvägar drivna
torvpulver-fabriken på Hästhagens mosse vid Vislanda framställdes under åren
1922—1932 årligen 6—9 000 ton torvpulver, som användes såsom
lokomotivbränsle på linjen Falköping—Nässjö. Denna tillverkning
236 är numera nedlagd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free