Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Skogstillgångar och skogshantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSTILLGÅNGAR OCH SKOGSHANTERING
under år 1934 antagligen åter uppnått densamma, dock med en viss
förskjutning från sågtimmer till massaved. Det får ej anses
osannolikt, att avsättningsförhållandena på världsmarknaden även på
längre sikt skulle erbjuda möjligheter för en ökad avsättning av
svenska skogsprodukter. Skall då en fortsatt utveckling av våra
skogsindustrier hämmas av brist på råvara?
Det finnes visserligen ännu en virkesreserv i våra skogar,
huvudsakligen bestående av sådant klenare gallringsvirke, som industrien
hittills ej med fördel kunnat begagna sig av, enär kostnaden för
såväl avverkning som förädling ställt sig allt för hög. Enär den
ej heller kunnat finna användning för andra ändamål, kvarstår den
i våra skogar till men för deras utveckling, i den mån ej en
bort-rensning äger rum genom självgallring. Förutsättningarna för att
utnyttja denna reserv i de skogsindustrier vi nu äga synes
emellertid högeligen osäker. Möjligheten är dock ej utesluten, att nya
industrier som en följd av den aldrig vilande tekniska utvecklingen
kunna uppstå på denna grundval. Detsamma kan sägas om den
andra och än större råvarureserv, som vi äga i sågverksavfallet och
massafabrikernas avfallslutar, vilka representera omkring hälften av
den i motsvarande industrier förbrukade råvaran, vilken nu ej alis
eller blott ofullständigt tillvaratages.
På längre sikt är det emellertid utan tvivel möjligt att även öka
våra skogars tillväxt och att genom skogsvårdande åtgärder göra en
större andel av denna tillväxt tillgänglig i form av
industrigagn-virke än hittills varit fallet. Den nuvarande tillväxten
representerar nämligen ingalunda vad som kan produceras vid ett fullt
utnyttjande av våra skogars produktionsförmåga, även om man tar
hänsyn till att man i det praktiska skogsbruket av ekonomiska
hänsyn måste begränsa kostnaderna för skogens föryngring och vård
till vad som kan anses lönande. Det är i själva verket troligt, att
vi redan med den vård vi nu ägna våra skogar äro på väg mot en
ökad avkastning, åtminstone för södra och mellersta Sveriges
vidkommande. Härpå tyda de lovande resultaten av den i samband
med riksskogstaxeringen gjorda omtaxeringen av Värmlands län,
vilket län första gången taxerades redan år 1911 som en
förberedelse till riksskogstaxeringen. Detta glädjande resultat av
vårt hittillsvarande skogsvårdsarbete är i hög grad att tillskriva
den stora insats, som gjorts och göres från det allmännas sida. 279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
