Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Skogstillgångar och skogshantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSTILLGÅNGAR OCH SKOGSHANTERING
I detta arbete har också skogsindustrien på sina skogar tagit en
ledande del.
Bland vårt lands av naturen skänkta förutsättningar för
skogshantering bör, förutom skogarna själva, framhållas våra
vattendrags lämplighet för timmertransport. Som
framgår av en blick på kartan (sid. 280—1) över våra flottleders
sträckning gäller detta visserligen endast om landet norr om
Dalälven, men inom detta område återfinnes huvudparten av våra
skogar och framför allt de, som tjäna exportindustrien. Inom detta
område flyta vattendragen med jämn lutning från fjällkedjan ned
genom skogslandet fram mot Bottniska viken. På sin väg mottaga
de ett stort antal tillflöden, vilka bilda ett nätverk av flottningsbara
vattenleder över hela det nordsvenska skogslandet och göra detta
tillgängligt för exploatering även i dess mest avlägsna delar. Häri
ligger grundförutsättningen för utnyttjandet av våra nordsvenska
skogsvidder, särskilt som dessa äro rätt vanlottade i fråga om andra
transportleder.
Att det nordsvenska skogslandets vattendrag fått så stor
betydelse för skogshanteringen beror ej blott på deras rikt förgrenade
lopp utan även på den lyckliga omständigheten, att såväl
huvudälvarna som bivattendragen av naturen äro ovanligt
lämpade för timmertransport. Användandet av bivattendragen för
flottning baserar sig väsentligen på möjligheten att dämma upp
vårens smältvatten i de talrikt förekommande små och stora sjöarna,
medan den längre in på sommaren fortgående flottningen i
huvudälvarna underlättas genom den senare inträdande snösmältningen
i fjällen, »fjällfloden». De i allmänhet väl markerade stränderna
hindra flottgodsets spridning över kringliggande marker vid
högvatten. Att upprensa flottlederna och att bygga ledare, dammar
etc. har ställt sig förhållandevis billigt. Denna byggnadskostnad har
till största delen amorterats, vilket bidrager till att hålla de
nuvarande flottningskostnaderna låga.
I södra delen av vårt land har flottningen på grund av
naturförhållanden men även av andra anledningar fått en betydligt
mindre omfattning. Här träda järnvägar och landsvägar i
flottledernas ställe. Särskilt ha landsvägarna efter
motortrafikens genombrott fått en stor betydelse och i viss
omfatt-282 ning övertagit järnvägarnas timmertransport. I dessa landsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
