Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Träindustri - Snickeri-, möbel- och annan träförädlingsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄINDUSTRI
digt material med ytterväggar av
tillpassad plank (Borosystemet) är
Landsbro Trävarubolag, Landsbro, den största
leverantören. Dessutom må nämnas
AB. Skagersviks Ångsåg, Skagersvik,
och Gullringens Träförädling,
Gull-ringen.
Nära byggnadsindustrien står tillverkningen av parkett och
parkettstav. Den har de senare åren uppgått till 3 à 4 milj. kr.
värde och består huvudsakligen av ekparkett.
De största tillverkarna äro AB.
Åtvidabergs Industrier, Åtvidaberg, AB.
Tannin, Västervik, Limhamns
Träindustri AB., Malmö, AB. Jönköpings
Snickerifabrik, Jönköping, och AB.
Skånska Parkettfabriken, Hanaskog.
Vidare må nämnas Nya AB.
Strömman tf Larsson, Göteborg, samt
Smålandsstenars Ångsåg tf Snickerifabrik,
Smålandsstenar.
Den svenska möbelindustrien har sitt huvudsäte i
Småland, där bortåt 50 % av hela landets möbelproduktion är
koncentrerad. Industriell tillverkning daterar sig från 1870-talet, då
några företagsamma smålänningar började tillverka pinnstolar för
export. Lyckade försök lockade till efterföljd, och mot slutet av
förra seklet hade överproduktion på stolmarknaden inträtt, så att
en del fabriker togo upp tillverkningen av andra enstycksmöbler,
särskilt s. k. renässansmöbler av ek. Industrien utvecklade sig snabbt
tack vare den rikliga tillgången på råvaror, fabrikernas centrala
läge och icke minst ägarnas företagsamhet och tekniska duglighet.
Småningom gick man över till framställning av hela »garnityr»,
och kvaliteten steg avsevärt i mån som yrket gick i arv i andra
och tredje generationen vid fabrikerna.
Världskriget medförde en stark uppblomstring för denna
industri, icke minst på grund av exporten till grannländerna. Efter
krisen 1921—1922 kom en ny blomstring dels genom tekniska
framsteg på trätorkningens och ytbehandlingens område, dels
genom medverkan av framstående arkitekter. På
konstindustriutställningen i Paris 1925 tävlade svensk möbelkonst framgångsrikt
med det bästa från andra länder. Krisen efter 1930 har medfört ett
ekonomiskt men icke kvalitativt bakslag för möbelindustrien. Detta
sammanhänger delvis med inflytandet från den nya
bostadsproduktionen med dess mindre och färre rum, som betydligt inskränkt
behovet av möbler.
De estetiska faktorernas betydelse har medfört, att
möbelindustrien fortfarande bedrives mer eller mindre som hantverk, och man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
