Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Tryckeri- och annan pappersförädlingsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKERI- OCH ANNAN PAPPERSFÖRÄDLINGSINDUSTRI
grafi, blev praktiskt användbar genom uppfinningen av en
gjut-apparat med tillhörande gjutformar, »matriser», varmed typer av
en blylegering kunde tillverkas massvis och i de noggranna
dimensioner, som behövdes för att de skulle kunna »sättas» till textrader
och boksidor samt för att den i en ram infogade tryckformen skulle
giva ett gott avtryck. Äran av denna oerhört betydelsefulla
uppfinning tillskrives i allmänhet Johan Gutenberg, som i Mainz
framställde sina första brukbara metalltyper omkring år 1440. Han
byggde även den första ändamålsenliga tryckpressen, vars mekanik
— en skruvanordning, som medelst ett vågrätt plan pressar
papperet mot den underliggande tryckformen — dock tidigare var
känd. Inom ett årtionde bragte Gutenberg typografien till en hög
konstnärlig nivå. Hans praktfulla 42-radiga bibel anses ännu vara
ett förebildligt mästerverk. Från de första med typer tryckta
böckerna härstammar typografiens alltjämt brukliga benämning:
boktryckarekonst.
I Sverige började boktryckarekonsten utövas år 1483 av Johan
Snell från Lübeck, kallad till Stockholm av ärkebiskop Jakob
Ulfsson för att tillgodose kyrkans behov av mässböcker m. m. samt
avlatsbrev. År 1495 tillkom hos boktryckaren Johannes Fabri i
Stockholm den första på svenska tryckta boken, Joh. Gersons »Aff
dyäfwlsens frästilse». Biskop Brask, även bekant som
pappersma-kare, anlade 1523 sitt berömda tryckeri i Söderköping men måste
snart nedlägga rörelsen på befallning av Gustaf Vasa, som ej tålde
något förfång för det nya »pränteri», som med »svår kostnad»
upprättats i Stockholm 1525. Likväl anlades snart ett tryckeri i
Uppsala, där Laurentius Petri själv övervakade tryckningen av sin
år 1541 utgivna svenska bibelöversättning. Under 1600-talet
tillkommo tryckerier i andra viktigare lärdomsstäder. I mitten av
1700-talet funnos i Sverige 18 tryckerier; vid början av 1800-talet
var antalet 50
Ända in på 1800-talet voro tryckpressarna av ungefär samma
konstruktion som på Gutenbergs tid. Tryckningen var med sina
många handgrepp mödosam och frambragte blott några hundra
ark om dagen. I ångans och maskinteknikens tidevarv inträdde
boktryckarekonsten genom tysken Königs cylinderpress av år 1811.
I denna maskin, »snällpressen», avtryckes den på ett fram- och
återgående fundament liggande tryckformen på papperet under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
