Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Textil- och sömnadsindustri - Ylleindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL- OCH SÖMNADSINDUSTRI
makare», vilka skulle lära svenskarna att tillverka kläde, och
verkstäder härför, s. k. »vantmakerier», upprättades på flera platser i
landet. Det utländska klädet visade sig emellertid mera begärligt än
det svenska, och vantmakerierna förde länge en tynande tillvaro.
Ett visst uppsving medförde på 1600-talet behovet av kläde för
krigsmakten. Vävnadstillverkningens militära betydelse föranledde
då landets regenter att vidtaga kraftiga åtgärder för dess tillväxt
och förkovran. Driftiga utlänningar inkallades och erhöllo
allehanda privilegier. Den första klädesverkstaden av större
omfattning grundlades 1616 i Jönköping av tvenne holländare, och några
årtionden senare igångsattes tvenne dylika i Norrköping, den stad
som sedermera kom att bliva ylleindustriens centrum. För att skaffa
ökad tillgång till god råvara hade tidigare utfärdats exportförbud
på får, och vid upprepade tillfällen införskrevos avelsdjur från
Tyskland och England. Mot slutet av 1600-talet hade
ylletillverkningen nått en sådan omfattning, att den icke blott helt kunde
fylla arméns behov utan även tidvis lyckades åstadkomma ett
överskott för export. Den utarmning, som de långvariga krigen i början
av 1700-talet medförde, drabbade emellertid även denna
näringsgren.
Under frihetstiden, då det merkantilistiska, protektionistiska
sy-*
stemet med oböjlig konsekvens tillämpades, gick vävnadshanteringen
mot ett nytt uppsving. Gynnad genom importförbud på
klädesvaror, genom frikostiga lån från manufakturfonden samt även i
vissa fall direkta understöd, steg produktionen så kraftigt, att icke
blott parollen »svensk man i svensk dräkt» kunde förverkligas utan
även en rätt betydande export kunde åstadkommas. Höjdpunkten
nåddes under 1750-talet, då vävnadshanteringen gav sysselsättning
åt icke mindre än 14 000 arbetare. Under närmast följande
årtionden inträffade dock ett synnerligen kraftigt bakslag. Vid företagen
undersökning visade det sig, att de allra flesta av de understödda
företagen antingen redan måst nedläggas eller råkat i svårigheter.
Endast de bäst skötta företagen lyckades trots kristid och
svårigheter fortleva till 1800-talets början, då de i England redan gjorda
stora uppfinningarna på textilområdet (se sid. 350) här började
utnyttjas och framkallade ändrade förhållanden. Den härefter
snabbt framskridande mekaniseringen omfattade ej blott spinneri-
och väverimaskiner; en rad nyuppfunna eller radikalt förbättrade 343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
