Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Textil- och sömnadsindustri - Sömnadsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL- OCH SÖMNADSINDUSTRI
drives med bomullstyg som råvara — befinner sig också för
närvarande i en period av snabb teknisk utveckling. Till för ett tiotal år
sedan hade branschen delvis hemindustrieli prägel, men nu är den
en ren fabriksindustri med högt driven uppdelning i arbetsmoment;
ännu för få år sedan hade på sin höjd 5—6 arbeterskor hand om
tillverkningen av en skjorta, nu 20—25. Tidigare var konkurrensen
från utländska fabriker mycket kraftig, men under de allra sista
åren har den inhemska tillverkningen undergått ett starkt
uppsving, så att någon mera avsevärd import icke längre förekommer.
Den inhemska kravattfabrikationen tillgodoser
ävenledes större delen av landets behov, men arbetar praktiskt taget
uteslutande med importerade råvaror.
Damkonfektionen, i vad den avser kappor, dräkter och
kjolar, är — utom vad beträffar vissa slag av impregnerade kappor
— väsentligt mera beroende av modets skiftningar än
herrkonfektionen och har därför icke i samma utsträckning kunnat
mekaniseras, men även här har på senare år tempoarbetet vunnit terräng.
Från att förut ha specialiserat sig på mera enkla modeller framställa
de svenska fabrikerna inom branschen nu även artiklar, som
framgångsrikt konkurrera med de ledande utländska firmornas varor.
Fortfarande har den inhemska damkonfektionen en ganska avsevärd
utländsk konkurrens att tävla med, men densamma synes år från
år minskas.
Den s. k. lättare damkonfektionen, vilken omfattar
framställning av klänningar, blusar, morgonrockar, kragar etc.,
arbetade länge till övervägande del med råmaterial av utländskt
ursprung men beräknas numera till bortåt 85 procent taga sina
varor från de svenska textilfabrikerna, sedan dessas produkter
undergått en väsentlig förbättring. Branschen, vars uppkomst var en
följd av det i början av 1890-talet florerande blusmodet, som
åstadkom en utomordentligt stark efterfrågan på hithörande varor, hade
länge stora svårigheter att göra sig gällande i tävlan med
importvarorna. Numera har dock även denna tillverkningsgren vuxit sig
stark från att tidigare ha varit den minst betydande inom
konfektionsfacket. Det senaste årtiondets utveckling på
konst-silketeknikens område har haft en avgjort kvalitetsförbättrande
inverkan på den lättare damkonfektionens produkter. Modets
370 ständigt växlande krav och därav föranledda täta och snabba om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
