Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Livsmedelsindustri - Kvarnindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVSMEDELSINDUSTRI
Från 1870-talet till tiden för världskrigets utbrott befann sig
mjölkonsumtionen i vårt land i stadig ökning. Under kriget
inträdde en tillfällig minskning beroende på bristande tillgång på.
brödsäd. Sedan förhållandena åter blivit normala, tillväxte
emellertid mjölförbrukningen snabbt, så att den nådde ungefär samma höjd
som före världskrigets utbrott. Denna ökning har dock icke blivit
bestående. Sedan ett tiotal år tillbaka befinner sig
mjölkonsumtionen i stark tillbakagång. Under tiden 1923—1933 har nämligen
den totala vete- och rågmjölsförbrukningen sjunkit med omkring.
20 %.
Den inom landet odlade brödsädesarealen har emellertid visat
en fortsatt stegring, framför allt sedan statsmakterna vidtagit
särskilda åtgärder för denna odlings stödjande (inmalningstvång,
inlösningspriser, importregleringar m. m.). Under åren 1932—34
har dessutom skörden per hektar varit rekordartad, vilket medfört,
att brödsädesskörden under dessa år uppgått till i medeltal över
i 200000 ton mot c:a 850000 ton åren 1921—25 och 1911—15.
Resultatet av dessa förändringar i mjölkonsumtion, brödsädesareal
och hektarskörd har blivit, att vårt land de senaste åren haft ett
betydande brödsädesöverskott, under det att tidigare ett
importöverskott på mellan 200 000 och 300 000 ton förekommit.
Samtidigt med ovannämnda förändringar i totalskörden har eni
kraftig förskjutning ägt rum från råg- till veteodling. Vid
århundradets början var vetets andel i den totala brödsädesproduktionen
mindre än 20 %, och ännu vid världskrigets början hade siffran ej
nått upp till 30 %. Under åren 1932—34 har veteskörden däremot
utgjort över 60 % av landets totala skörd av vete och råg.
Trots det stora veteöverskottet har importen av vete icke helt
upphört utan utgör för närvarande c:a 50 000 ton per år.
Anledningen härtill är, att det som regel icke är möjligt att av enbart
svenskt vete erhålla mjöl med tillräckligt god bakningsförmåga.
Under det senaste decenniet ha emellertid de svenska
växtförädlingsanstalterna arbetat intensivt på att framställa för vårt land
lämpliga bakningskraftiga vetesorter. Dessa ansträngningar ha lett
till mycket goda resultat och särskilt vissa vårvetesorter fylla i detta
avseende ganska högt ställda anspråk. Större delen av det skördade
vetet är dock mjukt höstvete och icke så bakningskraftigt, att det
404 lämpar sig för användning enbart. En viss inblandning av hårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
