Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Livsmedelsindustri - Bageri- och käxindustri - Stärkelseindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVSMEDELSINDUSTRI
och Knäckebrödsfabriken, Oskarshamn,
AB. Skellefteå Spisbrödsfabrik och
AB. Wasa Spisbrödsfabrik, Filipstad.
Bland övriga bageriföretag, av vilka
somliga även tillverka spisbröd, må här
nämnas: i Stockholm firmorna /. C.
Schröder och C. W. Schumacher AB.
ävensom AB. Westerdahl tf Karsten, AB.
Sven Engdahl och Reinholds Nya
Ång-bageri- och Konditori AB.; i Göteborg:
Olof Asklunds Ångbageri AB., Göte-
Stärkelseindustri
borgs Ångbageri- tf Ångkvarns AB.
och AB. Majornas Ångbageri; i Malmö:
AB. A. Påhlssons Bageri och i Örebro
AB. A. P. Kjellgrens Bageri.
Mjuk-brödstillverkning äger jämväl rum hos
vissa kooperativa
konsumtionsföreningar. Käxtillverkning bedrives av
Göteborgs Kexfabriks AB., Kungälv, AB.
Örebro Kexfabrik och AB. Stockholms
Kex fabrik.
Stärkelse kan tillverkas av flera olika jordbruksprodukter, men
i vårt land har endast potatisstärkelseindustrien någon nämnvärd
betydelse. Tillverkningen är av relativt enkel natur, då
stärkelsekornen i potatis kunna frigöras genom mekanisk sönderrivning av
råvaran. Antalet potatisstärkelsefabriker, av vilka de flesta äro
mycket små, uppgår till 136, i huvudsak belägna i de sand- och
grusjordsområden i Skåne och Blekinge, som särskilt lämpa sig för
potatisodling. Flertalet fabriker äges av jordbrukare, i allmänhet
i form av andelsföreningar, och stärkelsetillverkningen bedrives,
liksom den därmed jämställda potatisbränningen, som en binäring
till jordbruket. Tillverkningen uppgick 1933 till c:a 18 000 ton
med ett värde av 4,3 milj. kr.
Trots ett högt tullskydd har på grund av konkurrensen mellan
tillverkarna de inhemska stärkelsepriserna ofta varit låga. Som ett
led i den allmänna stödaktionen för jordbruket genomfördes 1933
en reglering av stärkelsemarknaden, vilken handhaves av Statens
potatismjölsnämnd. Nämnden tilldelar varje tidigare förefintlig
fabrik en licens för tillverkning av viss kvantitet stärkelse, varvid
fabrikerna åläggas att jämväl inköpa vissa kvantiteter råvara från
utomstående potatisodlare, i avsikt att så många jordbrukare som
möjligt skola draga fördel av regleringen. Prissättningen å potatis
och potatisstärkelse fastställes av Kungl. Maj:t på förslag av
nämnden. Försäljningen omhänderhaves av Sveriges
Stärkelseproducenters Förening u. p. a.
411
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
