Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Livsmedelsindustri - Sockerindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVSMEDELSINDUSTRI _
utgjorde blott 6 à 7 kg per inv., hade den
år 1900 stegrats till c:a 20 kg och uppgick
1933 till nära 50 kg, räknat i råsockervärde.
Den sedan några år i samband med
sockertillverkningen bedrivna framställningen
av konsumtionssirap vinner allt större
marknad, och redan nu tillverkas inom landet två
tredjedelar av den till c:a 18 000 ton
uppgående sirapsförbrukningen. Som råvara
för sirapstillverkningen användes
importerat råsocker, härstammande från sockerrör, vilket är mera
aromatiskt än det ur sockerbetor framställda råsockret.
Betsockerindustrien lämnar även en del biprodukter av stort
värde. Så framställdes år 1933 c:a 64000 ton melass, 900000 ton
betmassa, 10 000 ton sockersnitsel samt 200 000 ton slamkalk.
Bet-massa och sockersnitsel jämte en stor del av melassen användas som
kreatursfoder. Melass användes dessutom för tillverkning av
pressjäst och sprit. Slamkalken utgör ett värdefullt
jordförbättringsmedel.
Råsockerframställningen är i utpräglad grad en säsongindustri,
arbetande med flerdubbelt större arbetsstyrka under
höstmånaderna, då betkampanjen pågår, än under resten av året.
Sockerbetan ger, efter näringsvärdet räknat, större avkastning
per hektar än någon annan inom landet odlad gröda men kräver i
gengäld större manuell arbetskraft än andra odlingar; enligt en
på officiella siffror grundad beräkning ha under en stor kampanj
mer än 80 000 personer arbete vid sockerbetsodlingen.
Det har — i motsats till vad många trott — visat sig, att
sockerbetan är en för odling i vårt land väl lämpad växt. Utbytet av
råsocker per hektar utgjorde i medeltal under åren 1926—1933 i
Sverige 4 780 kg eller mer än i något annat land med undantag av
Holland, där utbytet uppgick till 5 020 kg. Danmark och Tyskland
visade obetydligt lägre siffror än Sverige, men i Frankrike
utgjorde utbytet endast 3 820 kg. I Finland och Balkanländerna var
utbytet blott omkring hälften så stort som i vårt land.
Till detta vårt gynnsamma läge ifråga om skördeavkastningen
bidrager, att betorna odlas av ett frö, som är lämpat för landets
be-414 tingelser. Fröet har i huvudsak framställts vid Svenska Socker-
Produktion av raffinerat
socker
Årligen1 Ton
1896/00........ 80200
1901/05........ 96 700
1906/10................118 700
191 i/I 5................130 200
1916/20 ................123 100
1921/25................149 100
1926/30................193 200
1931 ....................225 600
1932 ....................215700
1933 ....................224000
1 Tillverkningsår ’/, 1895
—"/, 1900 o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
