Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Livsmedelsindustri - Konserv- m. fl. livsmedelsindustrier - Maltdrycksindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVSMEDELSINDUSTRI
nämnda jämte Svenska
Fruktföreningen, Stockholm, äro jämväl tillverkare
av saft och sylt.
Bland de större
charkuterifa-b r i k e r n a må nämnas Norrmalms
Livsmedels AB., Slagteri AB. i
Stockholm samt Carl Larssons Slakteri AB.,
alla dessa i Stockholm, AB. D.
Hasselblads Charkuteri i Göteborg samt
Oskar Johansons Slakteri AB. i
Norrköping. Senap och ättika
tillverkas av AB. Th. Winborg té Co.,
AB. Upsala Ät tiks fabrik och AB.
Vinägron, Göteborg, ättika även av
AB. P. Håkansson, Eslöv,
Liljeholmens Ättiksfabrik té Handels
AB., Stockholm, m. fi. De största
kafferosterierna äro Förenade
Kaffeimportörers Rosteri AB.
Triangeln, Göteborg, och Kafferosteri AB.
Otto Dahlström té Co., Stockholm.
Kaffesurrogat tillverkas bl. a.
av AB. Storängens Produkter,
Stockholm.
Maltdrycksindustri
Maltdrycksindustrien har utvecklats ur den sedan gammalt
bedrivna hembryggningen. Ännu i mitten av 1800-talet drevos
bryggerierna hantverksmässigt, och först under senare hälften av
förra seklet lades den tekniska och vetenskapliga grunden till den
moderna maltdrycksindustrien. Pasteurs forskningsresultat på
jäsningsteknikens område, Hansens metod att vid
maltdryckstillverkningen använda renodlad jäst samt köldmaskinens införande
ha varit av största betydelse för utvecklingen.
Råvaran för maltberedningen, som i allmänhet verkställes av
bryggerierna själva, utgöres av tvåradigt korn. Genom det av
professorerna Hjalmar Nilsson och H. Nilsson-Ehle vid Svalöv
bedrivna forskningsarbetet ha värdefulla resultat uppnåtts vid förädlingen
av det svenska maltkornet, och numera förbruka bryggerierna
praktiskt taget enbart inhemskt korn. En annan viktig råvara är humle.
Ända till mitten av 1800-talet odlades humle i Sverige i stor
omfattning, och i byggningabalken stadgades t. o. m. skyldighet för
skattehemman att »hålla humlegård». Bestämmelsen upphävdes
emellertid, enär den svenska humlen i fråga om kvalitet ej kunde
tävla med den utländska. Bryggeriernas behov av humle täckes
därför genom import, huvudsakligen från Tyskland (Bayern) och
Tjeckoslovakien. I samarbete med Sveriges utsädesförening vid
Svalöv arbeta bryggerierna emellertid ej utan framgång på att få fram
en för vårt lands klimat och odlingsförhållanden lämpad humlesort. 427
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
