Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färgämne är tillräckligt för att uppnå en viss bestämd nyans, så vållar
»antimonsaltet» i detta afseende ej större svårigheter än det äldre
preparatet.
Färgernas äkthet påverkas ej af »antimonsalt» utan är densamma
som vid begagnandet af kräksalt.
"Vid upprepadt användande af baden visade sig, att kräksaltet redan
efter andra och tredje försöket betydligt försvagats trots en salttillsats,
motsvarande den lidna förlusten af antimonoxid. Deremot kunde vid
»antimonsalt» ingen minskning i styrka iakttagas. Vid detta senare
salt visade det sig fördelaktigt att tillsätta soda, dock ej mer än högst
25 proc. af den mängd »antimonsalt», som användes för att bibehålla
badet vid konstant styrka.
Hvad slutligen omkostnaderna beträffar, så ställa de sig vid
fluorkrom ännu så länge något högre än vid användningen af kaliumbikromat.
Deremot är det på grund af sin stora billighet, som »antimonsaltet»
med fördel kan konkurrera med sin äldre medtäflare. Under det att
man, för att erhålla lika mängder antimonoxid, bör för 10 delar
kräksalt använda blott 9 delar »antimonsalt», så kostar det senare pr. kilo
blott 3/4 af det förra, hvilket utgör en ren vinst af ungefär 40 proc.
på antimonsaltets sida, oafsedt den stora fördelen, att baden, beredda
af detta salt, vid upprepadt användande stå sig nästan huru länge som
helst.
Crefeld i Januari 1883.
Till Redaktionen insänd literatur:
Om bergskemiska prof, af W. Eggertz, f. d. Professor vid bergsskolan.
Innehållsförteckning: Inledning. - Blyprof på våta vägen. -
Blyprof på torra vägen. - Silfverprof på våta vägen. - Silfverprof på
torra vägen, s. k. ansjudning. - Silfverdrifning på benkapell. -
Bestämning af silfver m. fl. metaller medelst blåsröret. - Guldprof på
våta vägen. - Guldprof på torra vägen. - Guldprof enl. Plattnerska
metoden. Kopparprof medels jern (s. k. Svenska kopparprofvet). -
D:o medels Vätesvafla och kopparens bestämning såsom sulfat, oxid
eller svafvelmetall. - D:o medels undersvafvelsyrligt natron. - D:o
medels rhodankalium. - D:o medels cyankalium. - D:o medels
svafvelnatrium. - D:o medels kolorimetri. - D:o medels elektrolys. - D:o
medels degelsmältning. - Analys å koppar, innehållande Au, Ag, Sn,
Pb, Fe, Co, M, Mn, Zn, P, As och S. - Syrehalt i koppar. -
Arsenikprof å koppar, tyger, tapeter m. m. - Bronsprof. - Nickelprof. -
Analys å nysilfver. - Koboltprof. - Zinkprof medels vägning. - D:o
medels titrering. - Svafvelprof å svafvelkis m. fl. svafvelmetaller. -
Vismut, Antimon och Tenn. - Jern och manganbestämning. -
Brunstensprof. - Klorkalkprof. - Molybdensyreprof. - Analys å krut.
Finsk farmaceutisk tidskrift. Redaktion: Doktor Hugo Lojander och
Apotekar K. F. Mandelin. Nikolaistad Januari 1889. I årg. N:o I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
