Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6 - Peterson, K. Edv., Ett och annat från den kemiska storindustriens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Allmänna omkostnader äro ej inräknade, och kunna dessa anses
uppgå till betydligt högre belopp vid den gamla än vid
ammoniak-metoden.
Fr. Wyatt (Engineering & Mining Journ. 44, 328) uppställer
följande kalkyl för fabrikationen af 1 eng. ton (— 1,016 kg.) soda i
Newyork.
Leblanc-soda.
0,663 ton spansk pyrit... 2,20 doll.
0,oii » salpeter ......... 0,so »
1,25 » Salt .............. 2,50 »
1,30 » kalksten......... 3,25 »
3,oo » kol.................. 4,85 »
Löner, omkostnader...... 10,70 »
24,oo
doll.
Ammoniak-soda.
1,75 ton kol............... 2,80 doll.
0,2 » koks ............ 0,5o »
2,0 » salt.............. 4,oo »
1,5 » kalksten ...... 3,7o »
0,oo89 » ammoniak ... l,oo »
Löner, omkostnader, c:a 6,oo »
18,oo doll.
Ehuru dessa beräkningar datera sig från olika tider och gälla för
vidt skilda delar af verlden öfverensstämma de dock derutinnan, att
priset på ammoniaksoda ställer sig väsentligt billigare, om man ej
tager i betraktande de värdefulla biprodukter, som erhållas vid
Leblanc-processen. Det är också, i enlighet med hvad som förut antydts,
värdet af dessa produkter, som får utjemna skilnaden i pris.
Som redan i det föregående är nämndt hafva stora förbättringar
under de senare åren gjorts vid den gamla sodaprocessen, förbättringar,
som dock ej hafva varit af någon principiell betydelse utan närmast
åsyftat besparing af bränsle och handarbete. Huru mycket som
uträttats i denna väg endast under de tio åren 1872—82 framgår af
Weldons uppgift, att i en stor engelsk fabrik erfordrades till iOO ton
färdiga produkter:
år 1872 ............ 336 ton kol och 256 pund st. i arbetslöner
» 1882 ............ 216 » » » 144 » » »
således en besparing af resp. 64 och 56 %. Härvid är att märka, att
besparingen i arbetslönerna hufvudsakligen härrör af ökadt
maskinarbete (roterande sodaugnar o. dyl.).
En synnerligen stor olägenhet vid Leblanc’s sodaprocess är den
ofantliga mängden (c:a 1 1/2 ton torr vigt på 1 ton kalcinerad soda)
värdelöst affall (»tank waste»), som erhålles vid råsodasmältans
utlakning. Dessa sodarester äro ej blott till mycket stor olägenhet för
fabriken och hela nejden utan innehålla derjemte så godt som allt det
svafvel, som förts in i fabrikationsprocessen, i form af värdelöst
svafvelkalcium. Det är för de efter Leblanc’s metod arbetande
sodafabrikerna en fråga af allra största vigt, huru de skola kunna tillgodogöra
sig svaflet ur dessa rester och på samma gång bringa dem i en mindre
besvärlig form. Skulle detta lyckas, så vore det en ny trumf gent
emot konkurrenterna, ammoniaksodafabrikanterna. Under trycket af den
hotande konkurrensen har man under de senare åren varit allvarsamt
upptagen med att lösa problemet i fråga.
Innan jag öfvergår till en redogörelse för de senare årens
undersökningar och öfriga arbeten å detta område, vill jag påpeka en
omständighet, som är af ganska stor ekonomisk betydelse. Det är näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
