Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7 och 8 - Ångström, Knut, Nyare studier öfver det ultraröda spektrum - 3. Langleys undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ända till omkr. / = 30. Detta arbete är tydligen af största
grundläggande betydelse, ty för så vidt man vill studera det ultraröda spektrum
med prismats tillhjälp!, är bergsalt det enda bekanta ämne, hvaraf
prismat med fördel kan förfärdigas på den grund nämligen, att, som
bekant, detta ämne är i hög grad genomskinligt för alla slag af
ultraröda strålar.
Langley gjorde enl’första användning af sina våglängdsbestämningar
genom ett noggrant studium af det ultraröda solspektrum. Bifogade
figur 1, kurvan L, är en reproduktion af Langleys teckning af
värmefördelningen i solspektrum, alstradt genom ett bergsaltprisma med 60°
brytande vinkel*). Afståndet mellan kurvan och den horisontala linien
utmärker värmestrålningens styrka i hvarje punkt. I kolumnen A A
äro deviationerna inom spektrum, räknade från ZMinien .(natriumlinien)
som utgångspunkt angifna; i kolumnen BB angifves motsvarande
våglängder och C C ger eü teckning af solspektrum enl. den allmänt
kända metoden att mörkare skugga band och linier. Härunder finnes
i kolumnen BD beteckningen för de vigtigaste linierna. Den ljusa
sidan af spektrum, som i figuren ligger åt venster, är icke fullständigt
utritad utan blott till och med början af blått.
\s
\S,
A Devi arion
o
i°
T__
3*
4°
_
B Våglängd
i
I 2 3 4 5
3
7
8
9
10
11
12
13
14-
15
B
c ^IHBBI
lill
l i il
■ c
D Synl iga
D spektrum
B
A;
<J> V « * Y Ultra.-röda spektrum
D
Fig. 1 (efter Langley) Energispektra; L solens, S och Sly sotade ytors vid olika temperatur.
Yi se häraf, att strålningens styrka ökas allt mer och mer från den
violetta delen af spektrum, att den når sitt maximum utom det
prismatiska spektrums rödd del, samt att den derefter aftager. I ultraröda
*) Langley. Phil. Mag. 26, 505, 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
