- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
5

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

h

A

såsom man ju också på det tydligaste kan se af den nyare vetenskapens
historia. Den mekaniska värmeteorien, hvilken anses vara den skönaste
frukten af vårt århundrades exakta vetenskapliga sträfvanden, räknar
som sina grundläggare Carnot, som var ingeniör, Jul. Rob. Mayer,
praktisk läkare, Helmholtz, fysiolog och fysiker, samt Joule, privatman.

Spektralanalysen grundlades af två mycket mångsidiga män,
Kirchhoff och Bunsen, hvilka kunna anses representera de olika skiftningarna
af mekanik, fysik och kemi för att sedermera hufvudsakligen utvecklas
af astronomer. Liknande har också utvecklingen af det ämne, som
vi nedan skola behandla, och hvilket lämpligen skulle kunna kallas
teorien för lösningar, varit; dess första uppträdande föranleddes af de
gemensamma sträfvandena hos fysiologer, kemister, fysici och matematici.

Den bekante fysiologen Traube sökte att framställa artificiella celler,
hvilka skulle ega de lefvande cellernas egenskap att i sig ur en
omgifvande lösning upptaga vatten, men icke de i vattnet möjligen lösta
kropparna. Han lyckades efter många fruktlösa försök slutligen deri
på följande sätt. Han tog ett litet kärl af välbränd, hård, porös lera
och lät detta genomdränka sig med vatten. Derpå
fylde han kärlet; med en lösning af gult blodlutsalt och
stälde det i en lösning af kopparvitriol. Dessa båda salter
diffundera nu så småningom från hvar sin sida in i
kärlväggen, och på det ställe, der de mötas, bildar sig en
hinna af mörkbrun ferrocyankoppar Denna hinna har
de af Traube önskade egenskaperna, och lerkärlet tjenar
endast till fäste för hinnan, som, om den ej hade stöd,
vid första oförsigtighet skulle sönderrifvas. Äfven andra
ämnen, såsom berlinerblått, garfsyrad lim o. s. v., kunna
användas till bildning af sådana s. k. halfgenomträngliga
hinnor (semipermeabla membraner). Fylla vi nu ett så
prepareradt kärl T (Traubes cell), se fig. med en lösning
t. ex. 1-procentig rörsockerlösning och tillsluta detsamma
upptill med ett långt rör Á, samt ställa kärlet i rent
vatten V, så finner man experimentelt, att vatten kan pressas ut ur
eller in i cellen T, deremot går intet rörsocker genom densamma.

Får denna med rörsockerlösning fylda cell utan vidare stå i vattnet
V vid rumstemperatur (14° C), så märker man, att vätskan stiger i
röret A till dess den nått en viss höjd h (i detta fall ungefär 6,9 meter).
Låter man nu ett tryck verka på vätskan i T, så drifves vatten ut och
detta försiggår så länge, tills try ek skilnaden på insidan af kärlet och på
utsidan af detsamma är lika med trycket af en vätskepelare af höjden
h (= 6,9 m. vatten = 0,5i m. qvicksilfver = 0,67 atmosferer). Denna
tryckskilnad kallas för den i kärlet T befintliga lösningens osmotiska
tryck.

I ett arbete förenadt med de största experimentella svårigheter
visade den berömde botanisten Pfeffer, att det osmotiska trycket för en
gifven lösning är konstant, ändrar sig obetydligt med temperaturen och
är ungefärligen proportionelt mot lösningens styrka.

Andra undersökningar på detta område äro utförda af De Vries
och D onders. Om man ställer förut nämda Traubes cell innehållande
en lösning af rörsocker uti vatten, som ej är rent, utan tillsatt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free