- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
7

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det gälde nu att få bekräftelser på denna lag, ty de jemförelsevis
få och svåra mätningarna af Pfeffer och De Vries voro, huru stort värde
de än egde, af alldeles för otillräcklig mängd för att uppbära den kanske
mest vidtomfattande af alla hittills upptäckta lagar för materien. Vant
Hoff fann i de mätningar, hvilka framför allt af Raoult utförts angående
ångtrycket bos lösningar och fryspunkten hos desamma de bästa bevis
på sin sats.

Tänka vi oss såsom förut i fig. 1 en 1-procentig rörsockeiiösning
i kärlet T stående under trycket af en vätskepelare h af sådan höjd,
att den utöfvar ett tryck, lika med lösningens osmotiska tryck, och T
omgifvet af rent vatten, så eger, enligt hvad vi förut funnit, fullkomlig
jemnvigt rum, i det intet vatten i någondera riktningen passerar genom
den halfgenomträngliga hinnan i T. Men för att jemnvigt skall ega
rum måste ännu ett vilkor vara uppfyldt nämligen gastrycket i röret
A måste vara lika med gastrycket utanför samma rör. Ty eljes skulle
ångan passera i ena leden t. ex. till innersidan af A och der kondensera
sig, hvarigenom uppenbarligen vätskepelaren skulle höjas och trycket
bli större än det osmotiska och vatten pressas ut ur T för att afdunsta
på yttersidan, åter kondenseras o. s. v. Man skulle således utan
kraft-åtgång få en ständig cirkulation af vatten men detta är icke möjligt
enligt den mekaniska värmetheorien. Således är ångtrycket på höjden
h inom A lika med detsamma på samma höjd utanför A. Men ju lägre
ned desto större är ångtrycket ty de nedre lagren sammantryckas af
ej blott ångpelaren ofvan h utan äfven at den ånga, som ligger mellan
h och den gifna punkten. Tydligen blir skilnaden i ångtryck mellan h
(vätskans i T ångtryck) och lösningsmedlets (vattnets) ångtryck vid
dess fria yta, desto större ju större h är, och man kan lätt ur Vant
Hoffs Iag genom utförande af här antydda beräkning härleda följande
sats. Om man löser en molekyl af en kropp i n molekyler lösningsmedel

n__i

■så är lösningens ångtryck ––– delar af lösningsmedlets ångtryck vid samma

temperatur.

Denna lag hade nu på experimentel väg funnits af Raoult i
Grenoble, hvilken bevisat densamma gälla för tolf olika lösningsmedel och
en mängd olika lösta kroppar. Vant Hoff kunde alltså begagna detta
stora bevismateriel till stöd för sin sats. Men det fans ännu en stor
mängd observationer af Raoult angående lösningens fryspunkt, hvilka
för samma ändamål kunde användas* Den norske matematikern
Guldberg, hvilken på detta område nedlagt så stor förtjenst, hade redan 1870
med hjelp af den mekaniska värmetheorien bevisat att skilnaden mellan
en lösnings fryspunkt och lösningsmedlets (den s. k.
fryspunktsnedsättningen) är proportionel mot och kan beräknas ur skilnaden i ångtryck hos
lösning och lösningsmedel (vid samma temperatur). Nu kan man vida
skarpare observera den förra qvantiteten än den senare, och det är
derför lättare att ur observationer öfver fryspunkten vinna bevisande
verifikationer för Vant Hoff s Iag än ur bestämningar af ångtrycket. Vant
Hoff visade nu, att de med tillhjelp af hans Iag beräknade
fryspunkterna för lösningar på det bästa sätt öfverensstämma med de af Raoult
för mer än 100 lösningar i åtta olika lösningsmedel bestämda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free