- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
9

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

till elektricitetens transport. Följaktligen borde genom kombination af
dessa båda satser den följdsats dragas, att i yttersta utspädning alla
saltmolekyler sannolikt äro sönderdelade i sina joner. Detta skulle
åter konsequent leda derhän, att vissa salter (KC1, NaCl etc.) i
1-pro-centig lösning borde vara sönderdelade till ungefär nittio procent.
Emellertid syntes en sådan åsigt vid denna tidpunkt så stridande emot
kemiens »grundsanningar» att, jag föredrog att i stället för sönderdelade
molekyler säga »aktiva». Dessa »aktiva» molekyler visade sig spela en
mycket stor rol i kemiskt afseende, i det de voro de vid kemiska
processer egentligen reagerande. Syrornas kemiska verksamhet var således,
beroende på deras halt af aktiva molekyler, hvilket äfven visades vara
fallet för de af Berthelot och Thomsen utförda försök angående syrors
styrka. Likaså borde hastigheten hos en af en syra framkallad reaktion
vara nära nog proportionel mot dess halt af »aktiva» molekyler, hvilken
slutsats’ riktighet strax derpå bevisades af Ostwald.

Så snart emellertid resultaten af Vant Hoffs theoretiska arbeten
blifvit bekantgjorda (1887), var det tydligt, att undantagen från hans
lag kunde förklaras genom antagande af sönderdelning hos de lösta
kropparnas molekyler. Då t. ex. det osmotiska trycket af normal
KC1-lösning (innehållande 1 grammolekyl på 1 liter) borde enligt Vant Hoff s
Iag vara 22,5 atmosferer (vid O°C), och visade sig vara bortåt 40 atmosferer,
så kunde detta förklaras derigenom, att man antog att 40/22,5 gånger så
många molekyler verkligen förefunnos, i det att 17,5/22,5 -delar voro
sönderfallna i jonerna K och Cl och 6/22,5 -delar vore osönderdelade. Man fingo,
sålunda ett tryck af 2 .17,5 + 5 — 40 atmosferer. På samma sätt har
observationen (af Victor Meyer), att jod vid högre temperatur har ett
gastryck större än det, som fordras af Avogadros lag, ledt till den
slutsatsen att en del af J2-molekylerna i verkligheten vid denna temperatur
äro sönderdelade i två J-molekyler.

Det visade sig till en början, att just de lösningar, som gjorde
undantag från Vant Hoffs Iag, voro ledare för elektricitet (s. k.
elektrolyter). Man kunde nu, som ofvan för KC1 är antydt, ur dessa
lösningars osmotiska tryck, fryspunkt eller ångtäthet beräkna, huru stor
del af den lösta elektrolyten är dissocierad i sina joner (den s. k.
dissociationsgraden). Samma qvantitet kunde man också beräkna ur
ledningsförmågan hos lösningen. Jag utförde nu denna beräkning för 90
kroppars lösningar, hvilkas fryspunkter (enl. Raoult) och ledningsförmåga
(enl. KoMrausch m. fl.) voro kända. Det visade sig då vara en så
förträfflig öfverensstämmelse mellan dessa båda värden på
dissociationsgraden, att man ej längre behöfde tveka att antaga en verklig s. k.
elektrolytisk dissociation hos elektrolyter. Dermed voro undantagen
från Vant Hoffs lag förklarade och den s. k. elektrolytiska
dissociations-theorien grundlagd. Sedermera har De Vries visat, att det osmotiska
trycket hos elektrolyters lösningar på liknande vis låter beräkna sig,
och Tammann s. Walker’’s med fleres undersökningar angående ångtrycket
hos sagda lösningar stämma också väl öfverens med denna åskådning.

Man kunde nu gå vidare och söka förklara en massa hittills oför-

’ stådda egenskaper hos dessa elektrolyter med tillhjelp af de så vunna

resultaten. Länge hafva de s. k. additiva egenskaperna hos elektrolyters

lösningar ådragit sig uppmärksamhet. Exempelvis ledningsförmågan i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free