- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
31

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

peratur och barometerstånd, något som ernåtts genom att på densamma
tillämpa den af Otto Pettersson angifna indexprincipen*).

Vidstående figur visar apparatens anordning.

A och B äro tvenne kärl af glas, af hvilka B är tillsmält, A
deremot för nedläggande af försöksobjekten upptill försedt med en hals,
hvaruti en konisk glaspropp är inslipad. Kommunicerande med resp.
A och B äro de långa graderade rören m—n och m1—nl, hvilka
ofvanför A och B kommunicera med hvarandra, dels genom indexröret/—/,
dels ock genom kranen #, hvilken sistnämda tillika tjenar att sätta
apparatens inre i förbindelse med den yttre luften. Är kranen g stängd,
afspärras gasvolumerna i A och B
ensamt genom indexen i; den minsta
tryckförändring i någotdera af kärlen gifver sig
tillkänna genom en förflyttning af nämda
index uti ena eller andra riktningen.
Endast om ingen tryckdifferens mellan
gasen i A och i B förefinnes, stannar
indexen i hvila. Tryckändring i resp.
kärlen kan emellertid åvägabringas med
hjelp af skrufvarne >S och S1 [ej synliga
a hufvudfiguren, tecknade såsom en
särskild detalj], hvilka verka på små
gummi-ballonger innehållande qvicksilfver, som
derigenom höjes eller sänkes i rören
m—n och mx—nv För hållfasthetens skull
äro rören m—n och m1—nY nära sin nedre
ända förenade genom en vid dem båda
fastsmält glasstaf. Apparaten är försedd
med en yttre mantel (7, innehållande
vatten, hvilket tjenar att hålla apparatens
alla delar vid samma temperatur.

Rörande konstruktionen för öfrigt må
påpekas, hurusom volumen af kärlet A
(räknad från märket m till kranen g och
indexen i) bör vara fullkomligt lika stor
med volumen B (räknad från märket 7nx
till förenämda kran och index), samt
vidare att rören m—n och mx—nx mellan resp. märkena m—n och m1—nx
rymma samma volum samt naturligtvis derjemte äro fällt cylindriska.

Tänker man sig qvicksilfret uti m—n stående vid märket m, och
uti m^—n^ vid mx, under det kranen g är sluten, så åstadkommer, som
redant är nämdt, den minsta skrufning på endera af S eller Sx en
ändring i jemn vigten mellan luften i A och J5, hvarigenom indexen
förflyttar sig. Genom samtidig förskrifning både på S och Sx kunna
emellertid volumerna å ömse sidor af indexen ändras så, att ingen
tryckskilnad uppstår. Man kan sålunda sänka qvicksilfverpelarne till
resp. märkena n och nx utan att indexens läge rubbas. Luften å ömse
sidor är dervid förtunnad, ehuru i fullkomligt lika grad.

*) Zschr. f. anal. Ch. XXY p. 467.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1890/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free