- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
37

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

C0\ /CH3

1 mol. krysarobin består af 2 mol. krysofansyra, hvilka tillsammans
förlorat en atom syre och upptagit 6 atomer väte. Skakas ämnet med
alkali och luft absorberas 4 atomer syre och färgämnet krysofansyra
uppstår.

Antrarobin är ett ämne, som förhåller sig till alizarin ungefärligen
såsom krysarobin till krysofansyra. Det har af Liebermann blifvit
framstäldt ur alizarin genom reduktion med zink och amoniak.
Konstitutionen och det reaktionsförlopp, som ligger till grund för dess
användbarhet såsom läkemedel kan åskådliggöras genom följande ekvation:

/C. OHX /COx

C6 H4/^ )C6 H2 (OH)2 + O2 = H2 O + C6 H4<c()>C6 H2 (OH)2

antrorobin. alizarin.

Antrarobin uppgifves verka svagare än krysarobin men starkare än
pyro-gallussyra och öfverträffa den förra däruti, att den icke inflammerar
huden och därför kan användas på ömtåligare ställen och den senare
genom fullkomlig oskadlighet för organismen i sin helhet — en
egenskap, som den för öfrigt delar med krysarobin.

Då dessa båda ämnen stå till färgämnena krysofansyra och alizarin
i samma förhållande som de s. k. leukobaserna till resp. färgämnen, har
Liebermann uttalat den förmodan, att alla leukobaser ega liknande
terapeutiska verkningar. Då denna klass redan är mycket talrikt
representerad, skulle man, om detta besannar sig, kunna undvika förefintliga
brister hos ett läkemedel genom vidtagande af lämpliga kemiska
förändringar eller riktigt val af leukosubstans.

Ett annat starkt reducerande medel är liydracetin, acetfenylhydrazin
(se ofvan!), hvilket därför ock blifvit användt mot hudsjukdomar. Det
torde dock på grund af sina giftiga egenskaper icke hafva framtiden för sig.
Vida bättre synes hlorvätesyrad liydroxylamin vara, hvilket medel på allra
sista tiden blifvit lifligt rekommenderadt.

Diuretika.

Såsom urindrifvande medel hafva några af de ofvannämnda
föreningarne visat sig verksamma nemligen salicylsyra, hydracetin och
sul-fonal (svagt). Mera direkt och kraftigt verka i denna riktning

Mjölksocker: C12 H22 On i en lösning af 100 gr. i 2 liter vatten,
hvilken under kurens lopp uteslutande användes till dryck, och

/––-N = C-NH-CO

Teobromin: CO( i i antingen enbart eller i

XN (CH3) . C^CH-N . CH3
form af teobromin-natrium-salicylat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free