- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
45

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

tillsats utdrifva ända till 72,2 % af totala fosforhalten. Sålunda gaf en
blandning af.

Charleston-fosfat.................................... 100 delar

Sand....................................................... 50 »

Koks ..................................................... 20 »

en slagg med blott 1,35 % fosforhalt.

Samma resultat som med Charleston-fosfat erhöllos äfven med
Kanada- och spanska fosfat etc.

En större försöksugn är under anläggning i Edinburgh.

J. ±j.

Omvandling af oljsyra till fasta fettsyror.

När fett saponifieras med koncentrerad svafvelsyra i stället för
med kalk eller vattenånga af högt tryck öfverföres enligt R. Beiiedikt
(jfr Monatsh. f. Chem. 1890 p. 71 ’och Zeitschr. f. ang. Chem. 1890
p. 445) en del af oljsyran till iso-oljsyra, hvarigenom utbytet af fasta
fettsyror höjes med 15 à 17 %.

Detta förfarande, som likväl alltid gifver 20 à 30 % oljsyra, har
dock endast delvis förmått uttränga kalksaponifieringen, hvilken
särskildt medför fördelen, att man lättare erhåller en bättre glycerin.

De förslag, som hittills framkommit att tekniskt öfverföra oljsyra
till fasta fettsyror, hafva medfört föga resultat. Sålunda går
öfverförandet till elaidinsyra med Salpetersyrlighet regelbundet endast vid
frisk oljsyra och dessutom är elaidinsyran ett dåligt material för
ljusfabrikationen.

Varrentrapps förslag att medels smältning med kaustikt kali
omvandla oljsyran till palmitinsyra har väl upprepade gånger försökts i
stor skala, men synes ej hafva visat sig praktiskt och ekonomiskt.
Öfver förslag af P. de Wilde och A. Reichler att öfverföra oljsyra till
stearinsyra genom upphettning med jod, brom eller klor föreligger ingen
praktisk erfarenhet.

Enligt v. Schmidt upphettas 10 delar oljsyra med 1 del klorzink
till 180° C. Massan utkokas först med utspädd saltsyra och derpå
med rent vatten, hvarpå destilleras med öfverhettad vattenånga på
samma sätt som vid de svafvelsyresaponifikationen erhållna fettsyrorna.
Destillatet åtskiljes efter afsvalnande genom pressning i fasta fettsyror
(för ljusfabrikation) och oljsyra. Utförda analyser visa, att dessa
förstnämda hufvudsakligen utgöras af stearolacton och isooljsyra. Inverkan
af klorzink på oljsyra försiggår analogt med svafvelsyrans inverkan.
Två isomera klorzinkadditionsprodukter bildas lika som de två
olein-svafvelsyrorna. Yid kokning med utspädd saltsyra sönderfalla
klor-zinkadditionsprodukterna i oxystearinsyror och klorzink. Samma
oxy-stearinsyror har Geitel erhållit ur produkten af svafvelsyrans inverkan
på oljsyra. Den ena öfvergår under vattenafspaltning i stearolacton,
hvadan den enligt Geitel måste uppfattas som oxystearinsyra. Bild-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free