Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
icke så beroende af tillgång på lätt assimilerbara gödslingsämnen i
jorden som kornet. Hafreväxten hemtar utan svårighet hvad hon
behöfver ur jordens eget förråd och går derför, såsom bekant, väl till i ett
omlopp utan någon direkt gödsling.
Yissa hafresorter med lång vegetationstid äro bekanta för en högre
afkastningsförmåga och man ger dem af denna anledning företrädet
framför tidigare mognande sorter. Då förlängningen träffar den del af
deras växttid, under hvilken absorptionen af näringsämnen pågår
lifligast, så följer deraf helt naturligt, att de också fullständigare skola
kunna göra sig tillgodo markens näringsförråd och derigenom blifva mera
gifvande än tidigare mognande sorter, alldeles såsom under kornet
blifvit anmärkt.
3. Hvete. Undersökningarne gälla hösthvete i andra året af
plantans utveckling. En mycket liflig absorption, framförallt af qväfve och
kali, något mindre af kalk och än mindre af fosforsyra, två till tre
gånger större än den samtidiga produktionen af organisk substans, eger
tidigt på våren rum under den period a., som föregår axens första
anläggning. I följande utvecklingsskede /?., hvarunder axen utbildas utan
att dock framträda ur slidan, ger sig åter en betydligt förhöjd
produktion af växtmassa till känna i förhållande till absorptionen, som hvad
qväfvet beträffar något afmättas, under det att kali, kalk och fosforsyra
upptagas nära nog lika lifligt som under a. Med axens fulla
utveckling och blomning under perioden c. aftager absorptionen af alla
näringsämnen ganska mycket i styrka i förhällande till den nära nog
oförminskade produktionen. Med den tid d., då blomningen är fulländad
och fruktsättningen begynner, har också halten af näringsämnen nära
nog nått sin höjdpunkt, medan produktionen af växtsubstans fortfarande
pågår lika intensivt som tillförene under förarbetande af redan
insamlad näring. Båda funktionerna äro under sista perioden e. eller
mognaden redan afslutade och nu göra sig förhållanden gällande, som
förorsakas af äldre bladdelars bortdöende och affallande, hvarmed en
tillbakagång i växtens kali- och kalkhalt sammanhänger.
Hveteplantan, som på hösten upptager 30—50 proc. af hela sin
näring under samtidig produktion af 15 proc. organisk substans,
absorberar redan under de första fyra veckorna efter vegetationens
återupp-vaknande på våren ytterligare vid pass 30 proc. näringsämnen och
ställer följaktligen höga anspråk på tillgången af lätt upptagbar näring
i jorden, isynnerhet på kali och qväfve, måhända något mindre på
fosforsyra. Härmed stämmer den erfarenheten också väl öfverens, att
hvetet, för att gå väl till, fordrar jord i hög kultur och visar sig högst
tacksamt för tillskott af kalk, qväfve, aska, kalisalter och fosfat, eller
kort och godt allsidig mineralgödsling, hvaremot kreatursspillning visat
sig gifva vida mindre gynnsamma resultat. Den unga hveteplantans
stora anspråk på qväfve synes tala för användning af chilisalpeter
redan på hösten, hvarigenom hon blir i tillfälle att då insamla en stor
del af sitt qväfve och dermed också grundlägga en säker utveckling
under följande året.
Sedan vi härmed lärt känna förloppet af näringens upptagande hos
några sädesarter, vända vi oss närmast till en olje- eller spånadsväxt?
nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
