Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 !
naturligtvis trifves bättre på bördiga än på magra jordmåner. Äfven
den iakttagelsen, att klöfvern är tacksam för ett indirekt verkande
gödselämne, sådant som gips, är förklarlig derigenom att gipsen under
en längre tid småningom verkar lösande på markens förråd af
näringsämnen, hvilka i samma mån som de lösliggöras kunna af klöfverplantan
lättare upptagas och användas.
8. Arter. Kurvorna äro uppdragna enligt några försök som
Lieb-scher sjelf gjort med victoria-ärter. Man ser af deras förlopp, att
isynnerhet den unga plantan har ett ganska starkt anspråk på kali; på
talk är det ej mindre, då dess kurva, å teckningen utelemnad, går
paralelt med kaiikurvan. För qväfve och kalk förlöpa kurvorna på ett
sätt som föga afviker från den gång, produktionen tager, och först efter
blomningen inträder ett mera stegradt behof af fosforsyra, som fortfar
ända till mognaden. Att döma af kurvornas förlopp skulle ärtväxtens
gödslingsbehof tillfredsställas medelst magnesia-haltiga kalisalter, af hvilka
hon i tidigaste delen af sin tillvaro har stegrade anspråk, och
fosforsyra, hvaraf hon är i behof mot slutet af sin utveckling. Det är ju
också kändt och erkändt, att kalisalter och fosfat lämpa sig förträffligt
som gödsling för ärtväxten.
Hvad här blifvit anfördt för 8 representanter af sädesarternas,
spånads- och oljeväxternas, rotfrukternas och baljväxternas grupper har
visat oss, att näringens upptagande likaväl som produktionen af organisk
substans hos enhvar bland dem förlöper på sitt egendomliga sätt och
att en bestämd relation eger rum mellan dessa funktioner och växternas
gödslingsbehof. Med fullkomlig regelbundenhet har det nämligen visat
sig, att
l:o om kurvan för absorptionen under plantans tidigare utveckling
är stadd i starkt stigande, så innebär detta, att växten — ex.
korn — nödvändigt måste gödslas med det ämne, kurvan
gäller, i för henne lätt assimüerbar form.
2:o om kurvorna såväl för näringsämnen som produktion taga ett
nära nog paralelt förlopp, så är växten — ex. klöfver —
anvisad att upptaga sin näring dels ur jorden, i den mån som
för föregående säden der anbragta gödslingsämnen eller dess
egna förråd på näringsämnen blifva tillgängliga, dels ock ur
luften genom assimilation af dess fria qväfve.
3:o om kurvorna för näringsämnen mot slutet af vegetationstiden
visa tendens att stiga, så är det ett otvetydigt tecken derpå,
att växten — ex. potatis — är tacksam för gödsling med
sådana ämnen, som endast långsamt och småningom hinna öfvergå
i njutbar form.
Med anledning häraf anser Liebscher, att man i det här skildrade
olika förloppet af näringens upptagande har att söka en verklig grund
till kulturväxternas så olikartade gödslingsbehof. Dermed vill han
emellertid ingalunda hafva sagt, att häri låge den enda grunden till
denna olikhet, utan framhåller tvärtom sjelf, att skiljaktigheten i andra
afseenden, som växterna förete, äfven kunna vara af betydelse, särskildt
den olika qvantitativa utveckling, som rotsystemet företer hos olika
växter. Det är nämligen utan vidare klart, att en växt med rikt ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
