Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
derföre rätt och slätt blifva påvisande af de patogena bakterierna eller
ock bevisande, att de saknas.
Principen är lätt uttalad; tyvärr uppresa sig svåra hinder mot dess
användning i praktiken.
A ena sidan vill man fastställa vattnets brukbarhet icke blott i
proftagningsögonblicket, vid hvilket ju äfven det otäckaste vatten
kan vara fritt från patogena bakterier, utan i allmänhet: man vill
veta, med hvilken grad af sannolikhet bakterier af nämnda art kunna
inkomma samt vidare om möjligt, i hvad mon de kunna fortlefva, om
de väl inkommit. Vattnets ursprung och tillflöden blifva derföre
städse tvenne faktorer af största betydelse, hvarförutom dess beskaffenhet
såsom näringssubstrat för bakterierna icke kan lemnas opåaktad.
A andra sidan är det förenadt med kolossala svårigheter och
fordrar särdeles grundliga kunskaper i bakteriologi att kunna påvisa
närvaron af patogena bakterier, af hvilka f. ö. sannolikt blott ett fåtal äro
upptäckta. På den punkt bakteriologien nu står torde vara omöjligt
att i den allmänna praktiska vattenanalysen införa artbestämning af
bakterierna.
De fall, uti hvilka man verkligen lyckats finna sjukdomsalstrande
bakterier i vatten, hafva i allmänhet ansetts förtjena hvar sin
publikation — hvilket förhållande bäst torde visa svårigheten af ett allmänt
bruk af denna arbetsmetod. Vanligen hafva sjukdomsfall dervid varit
anledning till undersökningarne.
Då sålunda dessa »absoluta» metoder, som vi ju med skäl kunna
kalla dem, vika undan våra sträfvanden, återstår intet annat än att
återvända till sannolikhetsmetoderna, hvilka åtminstone ega det
företrädet, att de äro lätt utförbara, samt vidare, att de äro i stånd att lemna
goda upplysningar rörande vattnets allmänna beskaffenhet, något som
vi förut visade städse vara af nöden. Den kemiska analysen kommer
väl att ur denna synpunkt behålla sitt värde, åtminstone tills någon
revolution i bakteriologien inträffar, som gör kemien här obehöflig.
Vid sidan af kemien kan emellertid med stor fördel begagnas den
qvantitativa bakteriologien.
Mellan denna, den lägre bakteriologien och den förut omnämda,
qvantitativa, den högre baktereologien är olikheten större än mellan
lägre och högre matematik.
Det är några metoder inom denna elementära gren, för hvilka
jag beder få redogöra, dervid jag vill förutskicka den anmärkningen,
att specialisten icke finner synnerligen mycket nytt — kanske dock
möjligen ett nytt sätt för proftagningen. * Jag har emellertid trott
det kunna vara af visst intresse för den praktiske kemisten att följa
gången af en bestämning af antalet bakterier i ett vatten, sådan den
på enklaste sätt kan ske. Metodens grundrag äro angifna af It Koch,
densamme, hvars namn nu är i hvars mans mun. Vid utarbetande af
detaljerna, såsom t. ex. beredningssättet af näringssubstrat, plattornas
form, apparaternas konstruktioner etc. hafva många andra bakteriologer
samverkat: Miquel, Löffler, Hüppe m. fl. Arbetet beskrifves utan att
särskildt hänvisas till resp. källskrifter rätt och slätt sådant det i
allmänhet plägar utföras, dock med angifvande af några olikheter
beträffande detaljerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
