- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
95

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

Anilin svart kan äfven hänföras hit. Det framställes nemligen så
att man impregnerar tyget med lösningen af ett anilinsalt, vanligen
C6 H5 NH2 H Cl, och låter sedan luftens syre eller kraftigare
oxidationsmedel inverka derpå. För s. k. »direkt» svart oxiderar man uti ett
bad af kaliumbikromat och svafvelsyra, och för »oxidations» svart
försättes impregneringsvätskan direkt med klorsyradt kali, och tyget får
hänga en tid i luften. I senare fallet tillsätter man med fördel ämnen,
hvilka lätt oxideras och reduceras såsom Cu S, Cu O2 S O2 vanadinsyrad
amoniak, cersalter etc. Genom denna sin egenskap påskynda de
oxidationen derigenom, att de så att säga langa syret mellan det
klorsyrade kalit och anilinsaltet.

En af våra mest äkta färger framställes äfven medelst oxidering
med kaliumbikromat, nemligen katekubrunt. Det med en katekulösning
impregnerade materialet utsättes direkt för den varma
oxidationslös-ningen. Denna färg användes mest på bomull men kunde med stor
fördel äfven användas på ylle och låter lätt nyancera sig med de
basiska anilinfärgerna.

Ur alla sådana färgämnen, der den färgande beståndsdelen utgöres
af den negativa delen uti en förening, alltså för de flesta chinolin-,
phenol- och azofärger, kunna fibrer från djurriket väl direkt upptaga
densamma, men först sedan den med lämpliga medel frigjorts ur sin
förening. Dessa hjelpmedel utgöras af syror eller rena salter och kunna
ej anses såsom betor, fixationsmedel, alldenstund de endast inleda
reaktionen.

Metoder för att framställa på tråden mineralfärger såsom Fe2 O3 för
chamois, Mn O2 för manganbister gifva sig sjelfva. Genom att behandla
chamois på silke eller bomull med en lösning af gult blodlutsalt och
svafvelsyra erhålles berlinerblått. För att framställa sistnämnda färg på
ylle använder man en metod, som grundar sig på, att den ur rödt eller
gult blodlutsalt med en starkare mineralsyra frigjorda resp. ferri- eller
ferro-cyanvätesyran genom värme och luftens inverkan öfvergår till
berlinerblått.

Enligt alla hittills nämda metoder har jag med samma färgämne
endast lyckats åstadkomma en nyance.

De verkligen adjektiva färgämnena behöfva för att kunna upptagas
och fixeras på spinnmaterialet en beta, Beta kallas då hvarje ämne
som jag låter mitt material upptaga, vare sig såsom en fällning eller
endast uppsupet, för att sedan med färgämnet ingå en olöslig förening.

För silke och ylle hafva de flesta tjärfärger kunnat fixeras enligt
redan nämda metoder. Har man vid fixerandet af något förut nämdt
färgämne ändock användt beta, så har detta varit antingen för att
erhålla en varaktigare (äktare) färgning eller för att möjliggöra ett
samtidigt användande af dessa och något eller några af de efterföljande.
Det återstår för nyssnämnda material endast de s. k. alizarinfärgerna
och slutligen träfärgerna. Bådadera tillhöra de polygenetiska
färgämnena, hvarmed man förstår sådana färgämnen, hvilka med olika betor
gifva upphof åt olika färger. Någon skarp gräns mellan dessa och de
monogenetiska färgämnena finnas ej.

Hvad alizarinfärgerna beträffar hafva dessa föga användning på
silke, ty för att få dessa färger att utveckla hela sin glans måste man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free