- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
96

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

använda så kraftiga reaktioner och så stark värme, att silket lider
derunder. Ej heller kunna några af hittills framställda alizarinfärger,
fixerade å silke, i lif och glans, men väl i fyllighet, mäta sig med flertalet
af de andra tjärfärgerna. Yill man ändock använda dem på silke, så
betas detta enligt samma metoder som för ylle.

Den enda träfärg, som numer i någon vidsträcktare mån kommer
till användning på silke, är blåholz. Med dettas tillhjelp framställes så
godt som all svartfärg på rent silke. Svartfärgning på silke är
emellertid en af de vidlyftigaste operationer, som förekomma inom
färgeri-tekniken. Detta beror ej så mycket på konsten att få ett vackert svart,
som fastmer derpå, att man af ett kilo silke vill göra 172 à 2 kilo^
hvilket kallas att förtynga detsamma. Såsom bekant är detVåa silket
omgifvet af ett lim eller en bast, hvilken löser sig i varmt vatten, och
än mer i varm tvållut. Härigenom skulle för färgarne uppstå en förlust
som i vanliga fall uppgår till 20 à 25 proc. af Silkets vigt. Genom att
på tråden utfälla metalloxider, vanligen af jern och tenn samt låta dessa
sedan binda sig vid garfsyreämnen ur kateku, sumak o. d. och
upprepa dessa operationer lyckas jag ej allenast ersätta min förlust, utan
till och med göra mig en vinst af för vanligt svart 20—50 proc. öfver
pari, och om jag så vill, mångdubbelt mer. Under dessa operationer
antager silket visserligen ett svart utseende, men jag måste för att få
en vacker nyance underkasta det en verklig utfärgning med blåholz
och ofta något gulholz och anilinfärg. Samtliga de operationer, som ett
svart silke, med en förtyngning af ungefär 25 proc. öfver pari, måste
genomgå för att blifva salufärdigt, uppgå sammanräknade till 36 eller
37 stycken.

Yill jag af en eller annan anledning använda andra träfärger på
silke, så betas detta genom utfällning af olösliga aluminium- eller
tennföreningar. Cochenille användes numer så godt som aldrig på silke
utan har den undanträngts af anilinfärger.

Bland tjärfärgerna återstår äfven för ylle endast alizarinfärger na,
men dessa äro också för detta material utaf den allra största betydelse.
Det vanligaste sättet att fixera dem sker genom att koka yllet i en lösning
af 3 proc. kaliumbikromat och 2y2 proc. vinsten (cremor tartari). Se
Sv. Kem. Tidskr. 1889 s. 29. Det sålunda betade garnet utfärgas med
lämplig mängd alizarinfärg genom kokning under ungefär två timmar.
Lika nödvändigt som en kalkhalt i vattnet är för att erhålla ett vackert
alizarinrödt, lika skadlig är den vid utfärgningen af alizarinblått. För
ljusare färger såsom alizarinorange användes betning med alun eller
tennklorur med eller utan tillsats af vinsten.

Hvilket inflytande framställningen af konstgjord alizarin haft på
krappodlingen i Frankrike framgår utaf följande officiella uppgifter öfver
export af kräpp och gorancin. Den uppgick

1868 .................................... till 30,448,000 francs

1876 ..................................... » 4,555,000 »

1889 .................................... » 154,000 »

I departementet Yancluse och närgränsande länder utgjorde
krapp-tillverkningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free