- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
99

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Härmed tror jag mig hafva redogjort för de vigtigaste grunddragen
af färgers fixering på spinnmaterial. De metoder, som icke omnämts
äro dels sådana, som blifvit på de flesta ställen öfvergifna, dels sådana,
som af en eller annan orsak änna ej lyckats vinna någon nämnvärd
spridning. Den olikhet i metoden, som finns för tryckning gentemot
färgning, grundar sig ej på en olikhet i de kemiska reaktionerna utan
endast i de svårigheter, som yppa sig när man vill skarpt begränsa de
ytor, hvilka skola upptaga färgämnena.

Huruvida färgningsfenomenen verkligen äro kemiska reaktioner
eller ej, har man ännu ej med visshet lyckats bevisa. Många talande
bevis finnas dock för ett sådant antagande. Ett må här anföras.
Rosanilinen och pararosanilinen äro båda färglösa, under det att alla deras
salter äro röda, de s. k. fuchsinerna. Frigör jag ur fuchsin färgbasen
medest natronhydrat, och inför ett stycke rengjordt, men i annat afseende
oberedt ylletyg så färgas detta rödt. Ullen har sjelf fungerat som en
syra, ty all den syra, som fanns i fuchsinen, kan återfinnas och bestämmas
i färgbadet. Den motsatta åsigtens, den s. k. mekaniska färgteorins
anhängare kunna icke uppvisa något så talande exempel som det
anförda, om de än kunna med skäl påstå, att många färgningsfenomen
ännu ej kunna bevisas följa de af nuvarande generation antagna
kemiska lagarne.

Kautschuk och guttaperka.



Af John Landin.

Den allt större betydelse dessa båda ämnen och af dem förfärdigade
artiklar ständigt erhåller, och hvilken på ett eklatant sätt demonstrerades
på den stora Pariserexpeditionen förlidet år, gör att följande skildring
af kautschuk- och guttaperkaindustriernas nuvarande ståndpunkt,
specielt med ledning af våra iakttagelser å och anteckningar från
utställningar deraf på nämda exposition samt specielt de i expositionens »Revue
technique» af René Bobet publicerade uppgifterna, ej torde sakna sitt
intresse för tidskriftens läsare.

För bättre öfversigts skull behandla vi först hvart och ett af de båda
råämnenas förekomst, framställning och egenskaper och derpå de af
desamma förfärdigade fabrikat och de vid dessas framställning följda
förfaringssätten.

Kautschuk är som bekant en produkt, som förefinnes i diverse
växtsafter och erhålles hufvudsakligen från ett antal i de tropiska länderna
förekommande träd och buskar. Genom snitt i nämda träd erhåller
man en mjölkaktig saft, hvilken samlas och intorkas, då man som
återstod erhåller en mer eller mindre hvit, fast massa, som utgör den råa
kautschuken. Kautschukträd finnas såväl i Asien, Amerika och Afrika
som Australien, väsentligen inom en zon, som sträcker sig mellan 30
grader nordlig och lika många grader sydlig latitud. Träden tillhöra
flere familjer såsom Euphorbiacée, Morée, Apocynée etc. och förefinnas
i en mängd varieteter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free