Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
som holländare hafva på senaste tiden anlagt stora planteringar af
guttaperkaträd, de förra på Ceylon och Singapore, de senare på sina
malajiska öar, och hoppas man häraf det bästa för
guttaperkaproduktionens framtid. De tidigaste af de engelska planteringarne hade i
början af 1889 träd med ända till 9 meters höjd.
Handelns råa guttaperka är emellertid mycket oren och ofta af
infödingarne förfalskad med andra extrakter ete, hvilket i förening med
det höga priset, länge verkat hämmande på guttaperkans allmänna
användning. Vid guttaperkans rening följes antingen en kemisk process,
bestående i att lösa guttaperkan i kolsvafla, dekantera eller filtrera
(genom väf eller mycket fina metallnät) lösningen från föroreningarna,,
hvarpå lösningsmedlet afdunstas, eller ock en mekanisk process,
hvarvid materialet sönderklippes och i specielt konstruerade apparater
underkastas en slags slamningsprocess uti vatten af vanligen något förhöjd
temperatur. De sönderklippta bitarna sammankittas med hvarandra uti
en slags knådmaskin på samma sätt, som vid beskrifvandet af
kautschukens rening skildrats. Liksom kautschuk förlorar äfven guttaperka
under denna reningsprocess åtskilligt af materialet, sålunda för de bättre
sorterna 15 à 20 proc, för ordinära 20 a 25 proc. och underhaltiga
25 à 30 proc. och mera af ursprungliga vigten.
Den rena guttaperkan är smidig, klibbig och i hög grad tänjbar,,
men föga elastisk. Dess egentliga vigt är 0,975 a O,9so. Den leder
särdeles dåligt värme och elektricitet samt blir vid gnidning elektrisk. I
vatten, alkohol och eter är den olöslig. Benzin och terpentinolja lösa
den föga i köld, delvis uti värme. De bästa lösningsmedlen äro
kolsvafla och kloroform. Alkalier och utspädda syror inverka ej, hvaremot
den häftigt angripes af koncentrerad svafvelsyra och salpetersyra samt
vid längre tids inverkan äfven af klorvätesyra. Oljor och feta ämnen
inverka ej. Dess kemiska natur är ej fullt utredd. Payen ansåg den
sammansatt af tre olika ämnen, hvilka af Oudeman gifvits formlerna
resp. C20H32 och C2OH32O samt C20H32O2, men det hetrogena tillstånd
hvari guttaperkan förekommer gör att dess sammansättning ej alltid är
konstant. Hoffmann fann sålunda vid elementaranalys C = 62,79 proc.
H = 9,29 proc! och O = 27,92 proc, under det Soubeiran erhöll C = 83,5
proc, H = li,5 proc och O = 5,o proc. De ordinära
temperaturvexlingars förändra föga guttaperkans egenskaper, som äro desamma
under som öfver 0° C. Upphettad blir den vid 50° mjuk och mera adhesiv,
hvilka egenskaper ökas med stegrad temperatur, tills den vid 130°
smälter och sedermera råkar i kokning och sönderdelas.
I luften sönderdelas den, blir hård och låter lätt söndersmula sig,
i det den »förhartsas» eller oxiderar sig särdeles lätt, isynnerhet vid
vexlande inverkan af solsken och regn. Deremot bibehåller den sig
väl i vatten, särskildt i hafsvatten, hvilket man kunnat konstatera på
submarina telegrafkablar, som ännu efter decenniers förlopp varit i fullt
ut lika tillfredsställande skick som då de nedlades.
Liksom förhållandet var med kautschuk, plägar äfven guttaperka
för en mängd ändamål utblandas med finpulvriserade främmande ämnen
såsom krita, gips, bariumsulfat, zink- och blyoxid, asfalt ete, hvilka
ämnen inblandas i guttaperkan i en knådningsmaskin såsom vid
kautschuk beskrifvits. Äfven plägar guttaperka stundom vulkaniseras, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
