- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
115

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sven^k-Komisk-^idskrift.

1890. !i IJ. årg. ;, N:o 8.

,-. . . „.. . jj

Om fodervärdet hos odlade och vilda
svenska baljväxter.")

Af L. F. Nilsson.

Af de fjärilblomstriga växterna och några andra med dem
närbeslägtade former, som man på grund af frukternas karakteristiska form och
byggnad sammanfört under den naturliga familjen leguminosæ eller
b alj växter, äro för närvarande inemot 7^000 former bekanta från alla
länder och klimat. Bland dem gifves det många af framstående betydelse
i ekonomiskt, tekniskt, medicinskt eller annat hänseende. Särskildt har
jordbruket fått flera af sina vigtigare kulturväxter från denna för
rikedom på qväfve så bekanta växtgrupp, och det intresse densamma redan
med anledning häraf eger för detta yrke, har i högst väsentlig mån
stegrats, sedan den vetenskapliga forskningen i våra dagar lyckats
uppvisa, att baljväxterna med afseende på assimilationen af nämnda vigtiga
växtnäringsämne intager en undantagsställning. Det är nämligen
numera obestridligen ådagalagdt, att leguminoser upptaga och förarbeta
luftens fria qväfve, under det att alla andra högre växter för sin näring
synas vara hänvisade till qväfveföreningar i den jord, som framalstrar
dem.

Yissa ur en sådan undantagsställning härrörande företeelser
und-gingo icke att tidigt ådraga sig skarpsynta jordbrukares uppmärksamhet.
Så omtalar redan Plinius att vissa baljväxter, som på hans likasåväl som
i vår tid voro föremål för odling — lupiner, vicker och bönor —,
försätta jorden i ett tillstånd af så förhöjd bördighet, att någon gödsling
för deras efterfrukt icke behöfde anbringas. Äfven senare, författare
uttala sig ofta i samma riktning, utan att de likväl äro i stånd att ange
någon verklig anledning till den iakttagna jordförbättringen.
Yisser-ligen ansåg Thaer den vara förorsakad af näringsämnen, som baljväxten
genom sina bladorgan skulle tillegna sig ur luften och sedermera till en
del qvarlemna i jorden uti skörderesterna; men då växternas
näringsprocess då för tiden var en helt och hållet olöst gåta, var detta blott
en gissning af Thaer och han kunde ej heller uppge, hvilket eller hvilka
ümnen det vore, som genom balj växtodling kunde komma jorden till
godo.

Saken gestaltade sig emellertid föga bättre, äfven då de
vetenskapliga försök, som öfver denna fråga sedermera utfördes, blifvit
bekantgjorda. Af dem syntes nämligen oförtydbart framgå, att chlorofyllförande
växter endast och allenast upptaga kolsyra ur luften, men i öfrigt äro
hänvisade att ur markens förråd tillgodogöra sig sin näring. Men deraf
föjde å andra sidan, att baljväxterna svårligen kunde aflemna åt jorden,

*) Aftryck ur Kongl. Landtbruks-Akademiens handlingar och tidskrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free