- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
116

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

hvad de sjelfva behöfva upptaga ur henne och det i så mycket
störremängd, som de i jemförelse ’med andra växter frambringa mera
organisk massa; och dermed syntes den efter deras odling så ofta iakttagna
jordförbättringen lika oförklarlig som förr.

För att finna en antaglig lösning på den motsägelse, som sålunda
förelåg mellan erfarenheten och den vetenskapliga forskningen, tog man
sin tillflygt till antagandet, att leguminoserna vore utrustade med
förmåga att tillgodogöra sig luftens fria qväfve och deraf bilda föreningar,
som sedermera delvis qvarblefve i rötter och andra skörderester och
efter undergången förmultning omsattes i former, som kunde tjena ett
följande säde till näring och derigenom sägas förbättra jorden. En
sådan uppfattning var i sjelfva verket rådande både bland praktiker och
vetenskapsmän, ända tills Boussingault i midten af vårt århundrade
offentliggjorde resultaten af sina välbekanta, af andra forskare till alla delar
bestyrkta kulturförsök med b arj- och sädesväxter i en genom glödning
steriliserad jordmån, försök som ända in i våra dagar fått gå och gälla
för oemotsägliga bevis derpå, att det fria atmosferiska qväfvet hvarken
kunde tjena leguminoser eller andra växter till näring, ehuruväl de
strängt taget endast bevisa, att ingen assimilation deraf egde rum
under de förhållanden, som vid hans försök voro rådande.

Sedan det fria qväfvet härmed var förklaradt odugligt till
växtnäring, sökte man reda sig ur den iråkade svårigheten genom vissa andra
antaganden, såsom att leguminoserna vore begåfvade med en särskild
förmåga att medelst bladen upptaga och vidare i organisk substans
omsätta det bundna qväfve, som spårvis förekommer i luften; — eller
att de genom sina djupgående rötter vore i stånd att uppsamla de
minimala mängder bundet qväfve, som förekomma spridda i älfven, och att
så att säga uppfordra dem i matjordslagret, deri de efter skörden till dels
återstode i stubb och rötter och omsattes i lämplig näring för växter
med mera flackt utbredt rotsystem. Men då dessa antaganden lika
litet visade sig bestå inför en vetenskaplig pröfning och alla de vunna
negativa forskningsresultaten gjorde det föga sannolikt, att den iakttagna
förbättringen af jorden vore beroende på något hopande af
växtnäringsämnen deri, syntes man mera benägen för att skrifva densamma på
räkningen af den beskuggning, som leguminoser genom sitt rika
bladverk lemnade jorden och de gynsamma förändringar, som deraf ansågos
kunna bli en följd, företrädesvis genom stegrad absorptionsförmåga på
grund af större fuktighet och ökad luckerhet.

Emellertid gjordes allt fortfarande iakttagelser, som häntydde derpå,
att leguminosernas gynnsamma inverkan på efterfrukten, särdeles
sädesarterna, likväl sannolikt härrörde af qväfve, som de upptoge ur någon
för alla andra kulturväxter otillgänglig källa och derpå till någon del
qvarlemnade i jorden uti skörderesterna. Så ådagalade de bekanta,
under en lång följd af år oafbrutet fullföljda fältförsöken vid
Rothain-sted, dels att baljväxter visade sig likgiltiga för qväfvetillförsel i jorden
oaktadt sin rikedom på qväfve och ehuru de för sin utveckling
nödvändigtvis måste förutsätta riklig tillgång derpå, och dels att; jord, som
burit dem, efter verkställd skörd höll mera qväfve än förut. Genom
kulturförsök i mindre skala visade Atwater på ett mera exakt sätt, att
ärtväxter, som han odlat, innehöllo mera qväfve, än de kunnat upptaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free