- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
118

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118 !

minoser, men fann dem alla till hufvudkarakterer sins emellan mycket
nära öfverensstämmande. Slutligen bekräftade Prazmowski i ett" belt
nyss offentliggjordt arbete de anförda författarnes uppgifter, som förut
rönt ifriga motsägelser från andra håll, studerade utförligt knölarnes
utvecklingshistoria och anatomiska byggnad och kunde på grund deraf
ådagalägga, att leguminosernas rotknölar, som endast uppstå på helt
unga rotdelar, utgöra en egendomlig form af symbios, karakteriserad
derigenom, att de med ärtväxterna sammanlefvande organismerna,
hvilka han, lika med Beyerinck är benägen sammanföra under arten
Bacterium radicicola utan att likväl vilja afgöra deras artenhet,
till stor del tillintetgöras af sina värdar för att tjena dem till näring.
Han iakttog nämligen, att bakterierna undergingo successiva
förändringar, som begynte med den yttre formen och ett försvagande af
vegetationskraften för att sluta med fullständig degeneration och derpå
följande resorption af resterande, genom bestämda reaktioner
karakteriste-rade ägghvitekroppar.

Det så länge omtvistade och i dunkel höljda spörsmålet om källan
till baljväxternas qväfve och de medel, som stå dessa växter till
förfogande, när det gäller att tillfredsställa behofvet deraf, synes härmed
hafva funnit sin lösning och en ny sida vara lagd i dagen af den
betydelsefulla verksamhet, som utöfvas af dessa små, under den starkaste
förstoring knappast skönjbara organismer, hvilkas studium alltjemt gifver
den nutida forskningen nya uppslag, det ena mera oväntadt än det
andra, till bekräftelse på den gamla sanningen: natura in mini inis
maxima. På samma gång blifva också tidigare undersökningar och
af ålder gjorda erfarenhetsrön ställda i sin ratta dager. A ena sidan
var det i och med de gjorda upptäckterna alldeles uppenbart, att
Boussingault’s försök omöjligen kunnat gifva honom annat resultat, än han
erhöll, ett resultat som dock — och häri låg felet — på långt när icke
hade den bärvidd, som han sjelf och hans efterföljare trodde. Å andra
sidan, och då baljväxterna, som med all rätt blifvit kallade
qväfvesamlare, nära sig af luftens fria qväfve, är det helt naturligt? både
att de skola visa sig likgiltiga för qväfvetillförsel, och att jorden efter
deras odling, såsom man riktigt förmodat, genom rötter, affallna blad
och dylikt skall bli riktad på qväfveföreningar, som bidraga till en rikare
utveckling af efterföljande qväfvetärande säden, hvilka i motsats till
baljväxterna uteslutande förbruka qväfveföreningar ur jordens förråd, —
förhållanden som det moderna jordbruket redan vetat tillgodogöra sig
och som för detsamma också äro af den allra största betydelse. Genom
att i växtföljden inskjuta baljväxter, är man nämligen i stånd att ur
luften insamla det eljest så dyrköpta qväfvet, som sedermera i bundet
tillstånd införlifvas med jorden, likgiltigt om baljväxterna nedplöjas deri
och användas såsom gröngödsling eller först utfodras till en
kreatursbesättning; i förra fallet sker det direkt, i senare fallet medelbart genom
den från "djuren fallande flytande och fasta spillningen.

För boskapens utfodring äro baljväxter af så mycket större vigt,
som de öfverträffa andra foderväxter i halt af qväfvesubstanser, hvilka
vid djurens nutrition spela en så framstående rol. Man odlar också
på grund häraf en hel del former ur denna växtgrupp för
utfodrings-ändamål. Hos oss. har denna odling mestadels inskränkt sig till några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free