Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
har jag undersökt från fem särskilda växtlokaler, från den torra
sandbacken ända till den fuktiga ängsmarken och styfva lerjorden, utan att
de olika profven till halt af amidosubstanser, råprotein eller smältbara
beståndsdelar deraf visade någon anmärkningsvärd olikhet. Äfven Y.
silvatica förekommer tämligen allmänt öfver hela landet, når mången
gång en yppig utveckling och skulle säkerligen kunna bli en förträfflig
foderväxt. Den för sitt vackra och rika bladverk utmärkta Y.
pisi-formis, som märkligt nog det oaktadt står långt tillbaka för öfriga
vickerarter i fodervärde och i jemförelse med dem knappast förtjenar att
upptagas såsom kulturväxt, anträffas endast såsom sällsynthet på Ombergs
skifferjord och skulle vid odling, om den är utförbar, måhända fordra
och endast gå till i snarlika jordmåner.
Af klöfverslägtet, Trifolium L., hafva åtta dels odlade och dels
vildt växande arter blifvit undersökta med följande resultat:
Talb. III.
1 ~i
I Àniido- v , ., a i Assimilerbar
m -i? t t i vi? i Aggnvite- Summa
Trifolium L., klotver sub- °ö , . _________________
’ , ämnen r apr o t em
stanser ägghvita råprotein
T. fragif er um L., strandklöfver ...... 5,15 12,4 o 17,55 9,82 14,97
T. medium L., skogsklöfver............ 2,97 13,15 | 16,12 11,22 14,19
T. hybridum L., alsikeklöfver......... 3,24 12,47 15,71 10,85 14,o9
T. repens L., hvitklöfver ............... 4,22 11,69 15,91 9,30 13,52 |
T. procumbens L......................... 2,43 I 14,59 17,02 10,59 13,02
T. pratense L., rödklöfver ............ 3,12 11,42 14,54 9,61 12,73
) T. arvense L............................... 1,55 I 13,74 15,29 10,53 12,08
I T. montanum L............................j 0,22 j 12,63 12,05 | 10,51 10,73
Af de vunna talvärdena framgår oförtydbart, att klöfverarterna icke
kunna mäta sig med vialerna eller med vickerarterna i qväfvehalt och
deraf beroende odlings- eller fodervärde. Halten af smältbar råprotein,
som hos vialerna varierade mellan 20 —27, hos vickerarterna mellan
17,9—21,3, uppgick hos klöfverarterna blott till 10,7—15 proc. af
torrsubstansen, det är knappt mera än hälften af vialernas och ungefärligen
två tredjedelar af vickerarternas assimilerbara qväfvesubstanser. Bland
sina närmaste anförvandter intager den allmänt använda och högt
skattade rödklöfvern med 12,7 proc i detta hänseende ingalunda första
rummet, utan öfverträffas af T. procumbens och repens i ringa mån,
vidare af alsike- och skogsklöfvern med 1,3—1,5 proc. och ännu mera
af den på sjöstränder förekommande T. fragiferum, som gifvit högsta
värdet eller 15 proc. smältbar råprotein. Den sist* nämnda arten
gaf också maximivärdet för amidosubstanser, medan de på torra backar
växande formerna arvense och montanum deraf höllo så ovanligt små
mängder som 0,2—1,5 proc. Skogsklöfvern, som på grund af större
varaktighet skall ha företräde framför rödklöfvern till insåning i vallar,
förtjenar uppmärksamhet också med hänsyn till högre assimilerbar qväfve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
