Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
mitinsyra, stearinsyra och arachinsyra, andra omättade med flere olika
formler: 1) Cn H2n H2n __2 Q2 såsom tiglinsyra;hypogæasyra, physetoljsyra,
oljsyra, döglingsyra och eruca- eller brassicasyra, 2) Cn H2n H2n _4 02,
såsom linoljsyran, 3) Cn H2rl H2n _2 03 ricinolj syran. De flesta uppges
uteslutande bestå af olein, palmitin och stearin, såsom olivolja, mandelolja,
sesamolja, cottonolja etc. Förutom dessa tre glycerider förefinnas i
jordnötsoljan äfven arachin- och hypogæasyrans i cruciferoljorna
eruca-syrans, i fiskoljorna physetoljsyrans och döglingsyrans, i linoljan
linolj-syrans, i ricinoljan ricinolj syrans och i crotonoljan (der olein saknas)
smör-, valerian-, capron-, laurin- och myristinsyrans.
Likväl har under arbetet visat sig, som om flere luckor ännu
förefunnes med afseende på kunskapen om de feta oljornas konstitution.
Klor har sedan gammalt rekommenderats för att skilja animala
oljor och växtoljor. En torr klorström skulle svärta de förra och
af-färga de senare. De två animala oljor (klöfolja och fisklefverolja), jag
haft att tillgå, hafva visat sig göra undantag från en sådan regel.
Elaidinprofvet hör också till de äldre pröfningsmetoderna och grundar
sig som bekant på det flytande oleinets öfverförande till fast elaidin
under inverkan af Salpetersyrlighet. Linoljsyrans glycerid förändras ej
hvad formen beträffar af K2 03 utan förblir flytande; och har detta
förhållande hittills lagts till grund för särskiljandet af torkande och icke
torkande oljor. Länge använde man qvicksilfver eller koppar och
salpetersyra vid elaidinprofvets utförande, men sedan man kommit till
visshet om, att endast de nitrösa gaserna deltaga i reaktionen, betjenar
man sig äfven af rykande salpetersyra. Allt efter som det ena eller
andra förfaringssättet ligger till grund, skall något olika resultat kunna
erhållas, isynnerhet hvad beträffar hårdheten och tiden för hårdnandet.
De på efterföljande tabell upptagna elaidinprofven hafva samtliga utförts
med tillhjelp af rykande salpetersyra (15 gm olja, 2 gm vatten och 3
gm syra) och hafva efter häftig omröring i ett spetsglas lemnats i
stillhet vid rumstemperatur (ej öfver 20° C).
Skall profvets färg afgöra, huruvida en olja är förfalskad eller ej,
så bör densamma icke bedömas förr än efter minst 4 dygns stående,
ty det har visat sig. att olivolja, som af mig försatts med ända till 30 %
sesam- eller cottonolja, hvilka båda lemna röd elaidinmassa, efter några
timmar lemnat ett så godt som hvitt prof. Under de närmaste dagarne
har den orangelika färgen allt mer och mer framträdt. Ehuru
elaidinprofvet lemnar många värdefulla upplysningar, så torde det dock i de
flesta fall fördelaktigt kunna ersättas af jodtalet. Detta senare anger
dock icke inblandning af persik- eller aprikoskernolja i mandelolja, som
det förra uppgifves göra.
Olika förmåga att i beröring med bly- eller kopparpulver upptaga syre
har af några författare framhållits i och för karakteriserande af vissa
oljor t. ex. cottonoljan, som visat sig på 2 dygn absorbera 5,9 °/0 under
det att dess fria fettsyror på 8 dygn och samma förhållanden för öfrigt
blott tillökats med 0,8 %, en afvikelse, som ingen annan olja företett.
Syreabsorbtionstalen hos de torkande oljorna hänga för öfrigt temligen
nära tillsammans med jodtalen.
Köttsdorfers för sågning stal ligga för de flytande feta oljorna inom
för trånga gränser för att vara till någon större nytta vid deras prof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
