- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / III. årg. /
37

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

luftström, som medför det afdunstande vattnet, hvilket i anseende till
syrans pulvriserade tillstånd lätt kan bortgå. Apparaten arbetar
kontinuerligt, och enligt af den bekante svafvelsyrefabrikanten Sorel. i
»Revue de chimie industrielie et agricole» 1890, 20 publicerade
uppgifter kan man utan svårighet vid det nya förfarandet direkt erhålla så
koncentrerad svafvelsyra, att dess halt af inonohydrat uppgår till 98 a
99 procent.

Om möjligheten att skilja mellan äkta och
eftergjord konjak, rom och arrak0).

Med namnet konjak betecknas numera hvarjehanda bränvin, som
exporteras från Frankrike, men ursprungligen förstods dermed destillatet
af vin, skördadt i de franska departementen Charente inférieure och
Charente; namnet härledes som bekant från staden Cognac i Charente,
hvilken ännu i dag är stapelplatsen för konjakshandeln. Det vinbränvin,
som erhölls af sämre vinsorter, pressåterstoder och vinjäst, kallades
armanjak, men detta namn begagnas numera sällan åtminstone i Sverige;
i Frankrike lär man dermed beteckna vinbränvin från departementet
Gera. För fina konjakssorter voro prisen äfven i Frankrike mycket
höga och varierade mellan 4 och 10 frcs per liter vid partiköp; numera
har produktionen af verkligt vin blifvit betydligt inskränkt genom
Phyl-loxerans härjningar, och endast det allra sämsta vinet hälles i
destiller-pannan. Finare konjak finnes derför knappt till salu, åtminstone såvidt
man dermed förstår franskt drufbränvin.

Såsom ett bevis på de oerhörda förluster Phylloxeran förorsakat
den franska vinodlingen och särskildt de båda departementen Charente
må nämnas, att före Phylloxerans uppträdande i rundt tal 285,000 hektar
i dessa departement voro planterade med vinstockar; mot slutet af 1884
voro af dessa 162,000 hektar alldeles förstörda och 75 tusen på väg
att blifva det.

Enligt Bulletin de statistique utgjorde tillverkningen af druf bränvin
samt bränvin af vindraf och jäst, alltså af bättre och sämre konjak

år 1888 1889.

85,868 86,021 hi.,

deraf ungefär hälften verkligt drufbränvin.

Frankrikes export af bränvin, hvarmed väl afses konjak, utgjorde
samtidigt

år 1888 1889.

264,386 282,667 hi.

Lägges härtill konsumtionen af konjak inom Frankrike, hvilken är
ganska betydande, så har man allt skäl att antaga, att största delen af den

*) Hufvudsakligen referat af ett utlåtande från K. Gesundheitsamt i Berlin.
(Zeitschrift fur Spiritusindustri 1891, n:r 1.) Jfr Kem. Not. II, 75.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1891/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free