Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
ättiksyre- och smörsyreetyleter. Alla dessa beståndsdelar med undantag
af finkelolja erhållas emellertid vid framställning af romessens genom
destillation af alkohol, stärkelse, brunsten och svafvelsyra. En kunnig
fabrikant kan derför façonnera rom, så att den ej på kemisk väg kan.
skiljas från äkta. Äkta rom har dessutom en sådan alkoholstyrka och
en så stark arom, att den, åtminstone i Sverige, knappt torde kunna
säljas till dryck utan en föregående utspädning med vatten eller bränvin.
Arrak.
Arrak, som hufvudsakligen kommer från Goa, Batavia, Ceylon, Siam
och några andra tropiska länder, tillverkas af ris, under tillsats af palmsaft
och arekonötter stundom äfven af palmsaft enbart. Den jästa mäsken
destilleras under tillsats af hvarjehanda ämnen, och tillverkarne rätta
sig härvid efter sina kunders smak. Det ges äfven en mellanprodukt
mellan arrak och rom, som erhålles genom att försätta en med
sockermelass blandad rismäsk i jäsning.
Af dessa förhållanden framgår att arrak lika litet som rom har
någon viss bestämd sammansättning; för öfrigt saknas i litteraturen
alla uppgifter derom. En äkta arrak, som undersökts i Gesundheitsamt
i Berlin, var nästan färglös, reagerade starkt sur, höll 55,5 proc. alkohol^
0,0135 proc. fri myrsyra, 0,oe5 proc. fri ättiksyra, 0,102 proc. finkelolja,
samt myrsyrad och ättiksyrad etyleter.
Äfven arrak eftergöres, och bland ingredienser som uppgifvas härå
för må nämnas: vaniljtinktur, peccothe, honing, johannisbröd samt en
såsom ariakessens benämnd blandning af sprit, ättiketer, träsprit och
etyl nitrat.
På grund af ofvan påpekade förhållanden är det således omöjligt
att med kemiska metoder skilja mellan äkta konjak, rom och arrak samt
de eftergjorda produkter, som bära samma namn.
A. G. E.
Är betning och färgning en kemisk eller en
mekanisk företeelse?
Af L. Hwass.
På sista tiden har denna fråga allt oftare uppställts och diskuterats y
hvilket är helt naturligt, då hvarje kemist, som arbetat inom färgeriets
område måste fråga sig: äro dessa företeelser af kemisk eller fysisk
natur, är det den kemiska föreningskraften eller blott mekaniska krafter,
som binda färgämnet vid textilämnet, är det en vexelverkan mellan
dessa ämnens atomer eller mellan deras molekyler?
Flere forskare med inom detta område af den kemiska vetenskapen
berömda och väl kända namn hafva sysselsatt sig med denna fråga>
men kommit till mer eller mindre afvikande och mot hvarandra stridiga
resultat, så att tvenne teorier, en s. k. kemisk och en s. k. mekanisk
hafva uppställts, och för den förra såväl som för den senare hafva starka
sannolikhetsbevis framdragits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
