Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
För att på grund af egen erfarenhet söka vinna någon klarhet i
denna fråga, anstälde jag en serie af försök, hvarvid jag dels sökte
konstatera de vigtigaste af de redan gjorda försöken, dels ock anstälde
en del försök i ny riktning.
Resultatet var mig oväntadt, ty liksom kanske flertalet af nutidens
kemister var jag från början mera böjd att sälla mig till den kemiska
teoriens anhängare, men dessa försök aflägsnade mig steg för steg från
denna teorie. Jag vill här i största korthet redogöra för dessa försök
och de slutledningar, jag dels på grund deraf, dels på grund af andra
iakttagelser under min praktiska verksamhet som färgerikemist haft
tillfälle att göra.
Till försöksmateriel valde jag silke (endast några obetydligare
försök med bomull och ylle gjordes för jemförelses skull), dels emedan
jag redan förut bäst kände detta material, dels emedan just å detta
textilämne endast få försök i denna riktning publicerats. Dessutom
upptager intet spinnämne såväl betmedel som färger med sådan lätthet
och i sådan mängd som just silke, hvarför här utsigt fans att kunna
påvisa en kemisk reaktion.
Frågan: om betmedlens fixerande orsakas af kemisk eller mekanisk
kraft, är af vigt såsom varande en principfråga, ty är betan icke
kemiskt bunden kan detta ej gerna tänkas vara fallet med de medels
denna beta fixerade färgämnena, således äro i och med betmedlen också
de adjektiva färgerna, alltså ett ganska stort antal, för den kemiska
teorien förlorade.
En af cle nyare författare som bestämdt uttalat sig för den kemiska
åskådningen är professor Ganswindt, som i sitt 1889 utgifna arbete:
»Handbuch der Färberei und Bleicherei und der damit verwandten
vor-bereitenden und vøllendenden Gewerbe», anför flere bevis för denna
åskådning och framhåller (sid. 491), att på grund af dessa måste såväl
vid betning som vid färgning tråden anses kemiskt verksam. Som
bevis för betnings kemiska natur anföres dock endast, att bomull ur
basisk ättiksyrad lerjordslösning upptager och fasthåller lerjord, hvilken
lerjord återfinnes vid en askanalys af bomullen. Jag skall längre fram
återkomma till detta såväl som till de andra i samma arbete anförda
sannolikhetsbevisen, men vill först redogöra för några försök, som jag
anstält för att utröna betmedels förhållande till silke. Bland dessa
märkas tre hufvudgrupper: tennsalter, jernsalter och garfsyra, och bland
dessa specielt tennchlorid, basiskt jernoxidsulfat och catechu, ur hvilka
3:ne föreningar silket vid dess färgning ofta i praktiken upptager ända
till 300 % af sin ursprungliga vigt. Jag ansåg derför här största
utsigten föreligga att finna en kemisk bindning.
Till försöken med tennchlorid användes den vanliga som sidenbeta
begagnade lösningen, som höll 21,82 % tenn och 27,i6 % chlor. alltså
bestående af Sn Cl4 med ett obetydligt öfverskott af H Cl (fri chlor var
icke närvarande, men deremot spår af Sn Cl2). Concentrerad tennchlorid
har en förstörande inverkan på tråden, men vid en sp. vigt af 1,250 och
derunder kan silket utan fara behandlas dermed.
Försöken utfördes i öfverensstämmelse med den i praktiken
använda metoden: silkets inläggande i tennchloridlösningen under 2 timmars
tid, urvridning eller centrifugering för aflägsnande af vidhängande öfverflö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
