Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
jag kunde nemligen icke konstatera någon kemisk förening mellan
ferro-cyanjern och garfsyra.
Ett annat experiment, att behandla d. v. s. inlägga silket i ett bad7
som höll en uppslammad fällning af garfsyrad tennoxidul, som
åstadkommits derigenom att tennsaltlösning fogats till ett svagt catechubad,
visade, att silket förmådde fixera en del af den i badet varande fällningen,
något som visar, hvilken egendomlig attraktionsförmåga silke eger.
Af mindre intresse voro mina försök med oljebetor, som likaledes
upptagas och fasthållas af fibrerna och i vissa fall äfven praktiskt
användas vid färgning af silke och bomull. Tvifvel, att de icke voro rent
mekaniskt fixerade kunde knappast uppstå. Äfven bragtes de af hvarje
lösningsmedel, benzin, eter o. s. v. i lösning.
Alla dessa försök, jemte en hel del andra iakttagelser, som jag haft
tillfälle att göra vid olika färgningsmetoders utförande i praktiken, hade
småningom rubbat och ändrat mina åsigter om färgningsfenomenens
natur, och jag befann mig numera helt och hållet på den mekaniska
teoriens område.
Innan jag dock närmare utvecklar min uppfattning af dessa
företeelser eller fenomen, torde det vara af intresse att kasta en blick på
de uttalanden, som gjorts i denna fråga på sista tiden. Ett af de bästa
och gedignaste arbeten, som finnas öfver färgeri torde vara Hummels
verk: »The dyeing of textile fabrics» och Knechts tyska bearbetning af
detsamma, som utkom 1888. Deri säges angående de olika
färgnings-teorierna bland annat: »På det hela taget synas flera omständigheter
tala för den mekaniska färgningsteorien, ehuru icke kan förnekas, att
en förändring i textilämnets kemiska sammansättning kan hafva
väsentligt inflytande på vissa färgämnen. Det mest påfallande exempel härå
är bomullens förändring i oxycellulosa genom inverkan af underchlorsyra.»
Författaren intager alltså en neutral ställning och nöjer sig med
att påpeka, hvad som talar för den ena eller för den andra.
En annan författare, prof. Ganswindt, har, såsom redan i
inledningen påpekats, ställt sig oförbehållsamt på den kemiska teoriens sida.
Dr. Witt har för endast några månader sedan uppstält en ganska
sinnrik hypothes, att färgämnet löser sig i fibrerna, ett åskådningssätt
som skulle komma mycket nära den mekaniska teorien och i synnerhet
min modifiering af densamma, såvida icke denne författare kallade det
en kemisk lösning och framhöll sitt åskådningsätt som vidt skilj dt från
det mekaniska. Han anför äfven följande just på tal om detsamma:
»Den så kallade mekaniska teoriens anhängare antaga, att
färgmolekylerna så småningom lemna färgbadet och inlagra sig emellan
fibermolekylerna utan att en kemisk inverkan emellan båda eger rum.
Hvilka krafter, som skulle föranleda färgmolekylerna till denna märkliga
platsförändring, har ingen, så vidt jag känner, berört; det torde också
vara svårt att finna någon som helst analogi för en sådan företeelse
på andra områden af naturvetenskapen. Den vigtigaste invändningen
emot denna mekaniska färgningsteorie är dock den, att ej alla utan
blott vissa färgämnen äro substantiva färger, och att äfven dessa
förhålla sig olika till olika textilämnen. Denna invändning, som måste
tränga sig på hvar och en, är orsaken till att den mekaniska teorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
