- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / III. årg. /
47

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

alltmera förlorar fäste och att dess anhängare vandra öfver till den
kemiska teoriens försvarare.»

Oaktadt detta uttalande, närmar sig "Witts hypotes mera den
mekaniska åskådningen än den kemiska och har hans intressanta
bevisföring endast kunnat stärka mig i min mening. "Witts afhandling: »Zur
Theorie des Färbeprocesses» rekommenderar jag att läsas af hvar och en
som intresserar sig för denna fråga, Densamma finnes i oktoberhäftet
af »Färberzeitung», Berlin, 1890.

Yttrandet af Dr. Witt, att ingen har berört de krafter, som härvid
verka, förefaller ju egendomligt, men är, så vidt jag kunnat döma, med
verkligheten öfverensstämmande, ty jag har ingenstädes funnit dem
annat än allmänt berörda, såsom t. ex. sålunda: »Djurfibrerna äro mera
porösa än fibrer ur växtriket och absorbera derför mera färgämne än
de senare» o. s. v.

För att komma till klarhet i frågan måste man dock i allra första
rummet hålla sig till just dessa krafter, se till om molekylarkrafter
verkligen existera, som skulle kunna framkalla de fenomen, vi kalla
färgning, och om icke analoga företeelser kunna påvisas inom andra
områden af naturvetenskapen. I sjelfva verket är det väl just om dessa
krafter striden gäller, och har jag derför vid mitt försök att bidraga till
frågans lösning, haft blicken riktad just på dem.

Här torde platsen vara att delgifva den föreställning, jag har om
dessa krafter och de företeelser de framkalla. Att jag på grund af
denna befinner mig bland den mekaniska teoriens anhängare, har redan
antydts, och har jag följande uppfattning häraf. Färgämnet bindes vid
textilämnet endast af de mellan molekylerna verkande krafterna; väl
kan i vissa fall samtidigt kemiska reaktioner iakttagas, t. ex. mellan
färgämnena och betmedlen, dock utan att tråden såsom sådan deltager
i dessa reaktioner.

Kunna då dessa molekularkrafter vara så starka, att de förmå
attrahera och binda färgämnen och betmedel med sådan kraft, som inträffar
i många fall, och till och med i vissa fall påskynda en kemisk förenings
spaltning, såsom vi sett inträffa med basisk ättiksyrad lerjord? Helt
visst. Jag skall strax framdraga några exempel härpå, men vill först
med några ord beröra dessa molekylarkrafter. Måhända stå dessa den
kemiska kraften närmare än vi tro, detta hör ej till denna fråga, och
så länge vi kalla kemien läran om atomerna och fysiken läran om
molekylerna, måste vi fasthålla skilnaden mellan den atomerna
sammanhållande kraften och de krafter, som binda en molekyl vid en annan.
Exempel på de senares styrka äro ej svåra att finna, Hvad
sammanhåller de olika molekylerna i ett stycke jern? En molekylarkraft,
cohe-sionen. Och om jag förnicklar detta jernstycke, hvad binder
nickelmolekylerna vid jern molekylerna? En annan sådan kraft, adhesionen.
Är nu nickeln ej så fast bunden vid jernet som någonsin ett färgämne
vid en tråd? Jag frågar vidare. Hvarför löser sig ett färgämne i
vatten? Emedan den atraktion, som dettas molekyler utöfvar på
färgämnets smådelar är större än och öfvervinner cohesionen som verkar
mellan dessa senare och sammanhöll dem. Är denna cohesion stark,
måste man taga värme till hjelp, som i de flesta fall motverkar
densamma, Hvarför afgifver vattnet åter färgämnet till textilämnet? Eme-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1891/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free