Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
dan den attraktion, dettas molekyler utöfva, var starkare än den,
vattenmolekylerna utöfvade. Och om det färgade spinnämnet nu behandlas
med alkohol, hvarför afger det i de allra flesta fall färgämnet åt denna
vätska? Emedan alkoholmolekylerna i sin ordning utöfvade en ännu
starkare attraktion. Jag kan ej se något som helst skäl, som talar för
att färgämnet skulle vara annorlunda bundet, medan det befann sig pä
textilämnet, än medan det var attraheradt af vattnet eller alkoholen, och
dervid var det ju icke kemiskt bundet. Och det antog, såsom naturligt
var, i hvarje fall samma aggregationstillstånd, som det ämne, af hvars
molekyler det attraherades. Huru förklaras från den kemiska
synpunkten det faktum, att alkohol förmår fullständigt lösa de flesta fixerade
anilinfärger och att tråden i ett starkt bad upptager mera än den kan
qvarhålla i ett- svagare? Jag har ej funnit denna fråga berörd, än
mindre besvarad af kemiska teoriens anhängare.
Jag skall upptaga de vigtigaste af de invändningar, som af dessa
senare anförts emot den mekaniska teorien och se till, huruvida de
enligt mitt åskådningssätt låta förklara sig.
Hvarför fixerar silke färgämnen, som bomull icke förmår fixera
och tvärt om? Derför att silke består af fibroin och bomull af
cellulosa, tvenne alldeles olika föreningar, af hvilka man alls icke bör kunna
vänta, att deras molekylarkrafter skulle vara identiska. Yisa ej vatten
och alkohol samma skilnad? De flesta i vatten lösliga kalisalter äro i
alkohol olösliga eller svårlösliga, medan ett stort antal organiska
föreningar förhålla sig omvändt, eller, för att taga mera närstående ämnen,
acetatet af triphenolrosanilin löser sig lätt i alkohol, men är olösligt i
vatten, d. v. s. dess molekyler attraheras af alkoholmolekyler men ej af
vattenmolekyler; ett närstående färgämne triphenolrosanilindisulfosyra
förhåller sig omvändt. (Dessa färger kallas ock i Tyskland spritblau
och wasserblau.) I fullkomlig analogi härmed attraheras roseanilin
(fuchsin) af fibroin men ej af cellulosa, medan t. ex. persulfocyan (canarin)
attraheras af cellulosa men icke af fibroin. På samma sätt finnas
särskilda färger, som företrädesvis attraheras af ylle, emedan keratin har
andra fysiska egenskaper än cellulosa och fibroin. (Ports.)
Qväfvevätesyra.
(Azoimid, N3 H)*) har af Curtius och Radenliaiisen**) blifvit framstäld
i rent tillstånd. Den utgör en vattenklar, lätt rörlig, intensivt luktande
vätska, som i alla proportioner blandar sig med alkohol och vatten. Den
kokar utan att sönderdelas vid 37°. Ytterst explosiv detonerar den vid
beröring med ett varmt föremål, ja t. o. m. ofta utan all synbar
anled-redan vid vanlig temperatur. Förf. afråda derföre bestämdt från vidare
experimenterande med den rena syran.
Mendelejeffs antagande, att qväfveammonium, N"4 H4, skulle kunna
omlagra sig i öfvensstämmelse med hvad fallet är med
ammonium-cyanatet, har ej bekräftat sig. Qväfveammonium visar samma
konstitution vare sig vattenlösningen deraf kokas eller ämnet sublimeras.
–––––––-■ K, S.
*) Jfr denna tidskrift 1890, p. 68.
**) diem. Zeit. 1891. Eesert., p. 42.
Stockholm, K. L. Beckman, 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
